Via Charlotta på den otroligt informativa Englandsbloggen Bara brittiskt hade jag fått tips om två lämpliga stopp på vägen västerut mot Cornwall (om man nu ska inleda på södra sidan vilket var vår plan) – Salcombe och Polperra. Till Salcombe var det kortast väg, ungefär 3,5 timme från Winchester, så vi tog sikte på det för lunch.
Det var ett riktigt bra tips, Salcombe var hur gulligt som helst och jag hade verkligen gärna hängt kvar där längre! Vi åkte runt lite (mycket i jakt på parkering – kommer du dit så följ direkt skyltarna till den största parkeringen) och gick runt lite, innan vi satte oss på en uteservering och åt en lunch med smak av hav och till doft av tång.
Vägarna ut mot Salcombe var små och slingriga med höga buskar längs kanterna, riktigt magsugande mellan varven – lite sådär så att jag satt och lutade mig in i bilen som för att kompensera, som i en berg och dalbana liksom.
Strax efter Salcombe mötte skyltarna ”välkommen till Cornwall” oss, och även om vi var riktigt sugna på både Polperra och Lizard point som eftermiddagsställen så hade vi ju nu insikten om småvägarna ut mot kusten – små och tidskrävande – och insåg att det bästa nog ändå var att åka direkt mot St Ives och låta den dramatiska kustlinjen på den yttersta spetsen bli ett mål för hela morgondagen istället.
Så, så fick det bli!