Nacka och Stockholmslivet nu alltså – det snurrar på rätt bra, men är oftast rätt härligt. Jag fullkomligt längtar efter helgen, och kan inte riktigt ta in att det är flera dagar kvar dit. Inte för att dagarna är särskilt jobbiga, för jag är himla pepp på jobbet, men för att det känns som att jag har en ordentlig backlogg efter sommaren. Jag har bara varit hemma en enda helg sedan före semestern – dvs sedan månadsskiftet juni/juli. Inte konstigt att det finns lite extra längtan efter en normal hemmahelg, efter små utsvävningar till Åland, Småland och sånt. Ah, hemma!
Och samtidigt har veckan bestått av en hel massa resmålspepp av olika slag.
Mexico
Mexico är landet jag, av någon märklig anledning, bara varit i under en dag som del av ett kryssningsstopp – och då jag och Stella valde att simma med delfiner så jag inte alls mycket av Cozumel, som vi gick i land på. Idag var jag och Annika inbjudna på ett eget möte på Mexicos ambassad, där vi blev mottagna av influgen ambassadör och deras ”director of tourism board” för att få ett snack med dem. Vi valde att göra en intervju om Mexico och sända den live på Facebook. Det var verkligen kul, och jag fick verkligen ett större intresse för Mexico än jag haft innan. Vincente, som vi intervjuade, var verkligen tydlig med allt Mexico har att erbjuda bortom strand, sol och hav, och både det han pratade om som intressant för den aktiva resenären (hej enorm canyon och zipline i över 2 kilometer!) och redogörelsen för matkulturen, där man som en av två länder i världen fått Unesco-utmärkelse för matkulturen, fick mig att bli lite extra intresserad och nyfiken på landet. Så intressant!
Du hittar videon fram till imorgon, torsdag kväll, vid 17-snåret (eftersom den lever på Facebook i 24 timmar).
Här är länken till Att resa på Facebook, där videon (med vår intervju på engelska) finns.
Österrike
Tidigare i veckan var jag och lagade middag med en riktig stjärnkock från Österrike; Willi Pfister som ihop med sin far driver hotellet Neuen Post i Mayrhofen (vilket jag för övrigt blev inte så lite nyfiken på efter allt som Willi berättade om lyxig men familjär inramning och lokalt odlade råvaror). Vi fick hjälpa till med alla delar i middagens tillredning, och hade till slut framför oss ett långkok på kalvkind ihop med selleripuré, grillade grönsaker och karl johansvamp. Så gott, och så vackert! Till efterrätt lagades en traditionell kaiserschmarrn med plommonkompott.
Vi har tidigare haft en matlagningskväll hemma på temat Österrike, och jag kan väl säga som så att maten då inte riktigt påminde om den vi gjorde på Eriks Gondolen. Ni kan läsa om menyn som då stod på bordet i det här inlägget. Garvar inte så lite nu i efterhand åt att vi tog ordspråket ”Den som inte äter knödel går hungrig hela dagen” som absolut sanning, och jag undrar nu i efterhand om det är ett sant ordspråk eller något som vår kompis Mats hittat på? Oklart.
Bortsett från maten så finns det ju betydligt mer som lockar med Österrike. Vi har varit där och åkt skidor flera gånger, och när vi någon gång gör premiär i alperna med barnen så ligger det nära till hands känns det som. Undrar när det är? Längtan börjar helt klart väckas.
Inspireras själv av mitt eget inlägg om drömmen om St Anton, och tänker mycket också på våra fantastiska dagar i Hochgurgl/Obergurgl. I år bara MÅSTE bli året då vi (ihop alltså, Henke har åkt utan mig) återvänder till alperna. Måste.
Resedrömmandet
Ja, det är skönt att få en dos reseinspiration från alternativt håll när vardagarna rullar på. Men ja – det är sant, att jag verkligen bara vill vara hemma ett tag nu. Jag njuter av hemmalivet, och laddar samtidigt och peppar inför en helg i Italien om två veckor med en kompis (och våra minsta tjejer) vilket ska bli en helt ljuvlig sensommarbonus!