båsenberga

Livet som giggare, säsongare (?) och mamma. Några tankar om en ledig januari.

Jag valde bort det där med att berätta om en massa saker att eftersträva under hösten. Inte en endaste skogspromenad finns med på en höst-bucketlist. Min hösts bucket är av mer spontant slag – ligger i magen varje dag. Följer känslan. 

Däremot har jag tankar inför januari. Nu? Ja, nu. För hösten som återstår och allt som ligger på den här sidan nyåret handlar om jobb och vardag, om lugna kvällar med glitter ibland och om vanliga helger i livet. Familj, hem, vänner. Liv. 

I januari har jag (i dagsläget) inget jobbuppdrag. Det är bara oktober och cyklerna är kortare än så – ofta uppkommer ett behov med kort varsel även om karaktären på de uppdrag jag jobbar med är av längre sort. Så man vet ju inte. I december kanske det ser helt annorlunda ut. Men jag tänker lite så, att det vore faktiskt fint om januari blir en månad av annat. ”Jag säsongar från jul till början av februari” som jag sa till min man – men det var förstås mest på skämt. Och, om ett uppdrag dyker upp så kommer jag stå i givakt, redo att hoppa på något nytt. Tänk känslan av ovisshet ändå. Jag vet att något ligger där framme, såklart, men jag vet inte vad och jag vet inte när. Magen ligger helt lugn när jag skriver orden. Det är ett bra tecken. 

Men om jag föreställer mig en januari utan uppdrag, då skulle en bucket list se ut såhär.

# En utbildning, SAFe for leaders

”What if we invest in people’s development and then they leave? Well… what if we don’t invest in it, and they stay?” 

ungefär så sa någon klok…

Jag har utvecklats på vissa sätt under årets jobbuppdrag, det har jag. Varje månad är lärorik på olika sätt och ska också vara det för att jag ska kunna vara nöjd. Men ändå måste jag ännu mer värna om min utveckling på många plan. Ingen organisation kommer att säga åt mig vad jag bör utveckla. Jag har identifierat det i rubriken – den leveransmodell som fler och fler företag anammar för sina IT-leveranser just nu. Med en tvådagarskurs och certifiering (som det behöver pluggas till och tenta dvs) kan jag hänga med mer. Utbildningen kostar ungefär 18000. Jag vill investera det i mig, i mina erbjudanden. I januari får det bli. 

# Barnkramar och en mysig atmosfär

Jag har inte varit stressad på länge nu, men tiden är ändå… tiden. Om jag blir ledig i januari så vill jag ha fokus på en mysig atmosfär hemma när barnen är där. Omställningen till att ha en tweenie tycker jag varit (är) min svåraste period som förälder hittills – att få ett första spädbarn och bli förälder var en walk in the park jämfört. Kan jag skapa fler mjuka mötespunkter en period så vill jag det. Och lyssna på Max. Han är ju inte i någon tweeniefas än utan harmonisk och större och större hela tiden, men varje gång han smyger ner sin hand i min när vi går någonstans så fylls jag av sådan jäkla värme och tänker att det kan vara sista gången. För jag vet nu att den perioden går över. Jag vill hålla hans hand, mer. Jag vill promenera med honom, och Meja, till och från skolan varje dag. Ha tid med Meja. Pyssla, leka? Vi hinner inte det så ofta. 

# Lite mer skidor

Och okej, lite mer skidor. Vi har två veckor i Åre över jul/nyår och i månadsskiftet januari/februari åker jag upp med vänner. Kanske kan det förlängas lite, eller ges något litet utrymme? Kanske. Långt ifrån säsong. Det vill jag inte, pga ovan. 

Träning

Det också. Träning skulle jag lägga tid på. Den sker regelbundet, men samtidigt utan fokus eller särskilt mycket kärlek. Det skulle den få.

Men fråga mig igen om en dryg månad om antalet heta leads på uppdrag varit få. Jag är rädd för att min mentala inställning till livet som giggare och eventuella glapp mellan uppdrag kommer att ha skarpa svängningar. Magen will tell. 

Följ mig!

Mer läsning...
Ny vecka, oj vad kul!