längdskidåkning på Åresjön

Det sämsta med Åre

Det här är ett inlägg som det på ett sätt tar emot att skriva. Ska jag snacka illa om mitt älskade Åre? För jag älskar det mesta, det gör jag. Men samtidigt finns en del som jag kan irritera mig över, vissa saker mer än annat. Får jag? Här kommer de – mina irritationsmoment, och i mitt tycke det sämsta med Åre.

# Lekpark i Åre. Jag menar, avsaknad av den. 

Visst, hela fjället och allt utomhus är en lekpark men de flesta barn funkar inte så. När man kommer ner i byn efter just det där njutandet och – let’s face it – för föräldrar också kämpandet på fjället, så vill barnen kanske leka lite. Eller vid valfri tid i byn, året runt. Men vad finns? En sandlåda med en klätterbil i. Ibland spontana installationer för att typ ”främja barns kreativitet”. Nej, det funkar inte. Att klättra på lastpallar ÄR inte roande för barn särskilt länge. Åre, som borde vara bäst i klassen i rörelse, borde ha en rejäl lekpark som främjar just det. Det borde gå att gå balansgång och hoppa på stockar, svinga sig i rep, klättra upp för höjder, åka rutschkana, gunga och hoppa. Tips till Åre kommun: Kolla in lekparken vid Isaberg, Hestra

Istället har jag otaliga gånger stått i någon av de torftiga lekparkerna med en gråtande 2-åring som ”vill gunga mamma!”. Hur kan det inte gå att gunga i Åre by? (förutom på skolgården dvs)

Mer läsning: Allt detta finns dock att göra i Åre med barn – och mycket mer.

# Transport från torget till systemets liftar

Att det inte finns en enkel transport från Åre torg till systemets riktiga liftar – VM6:an, kabinbanan (så länge den lever) och worldcupliften är för mig en gåta. Ett band, en knapplift, whatever – borde vara en självklarhet. Istället ringlar kön av slöa vuxna lång till långsamma Bergbanan, och längs sluttningen upp mot backen kämpar de som orkar och föräldrar och barn som faktiskt inte orkar men ändå känner sig manade. Why oh why? 

# Sittliftar och en utökning av liftar rent allmänt

I många andra system byggs lift efter lift. Bergen har sin potential, och den nyttjas. I Åre? Well, not so much. I systemets största och bästa barnområde Rödkullen finns två släpliftar, som komplement till kortare och längre knapplift. Släpliftar? Hur kan inte berget på riktigt erbjudas till skidsugna nybörjare och barn? Ni vet barn – de som blir trötta och behöver vila ibland på vägen upp. Sittlift är ingen nymodighet av typen modern överdriven lyx. Det borde vara en självklarhet. 

Detsamma gäller de långa, sköna carvingbackarna vid Ullådalen. Det ska göras något där men åren går. Redan inför förra säsongen stängdes restaurang och café vid Ullådalen vilket innebär än högre tryck på de redan långa köerna på alla andra ställen, och liftarna? Men vilket skämt! Snacka om outnyttjat område. Att stänga igen för att kanske ta ett beslut och börja göra något nytt inom några år – det kan bara hända i Åre. 

Och så stängda 1000-metersliften och snart Kabinbanan på det. Jag köper att VM8/gondol utökas för att kompensera för kabinbanans kapacitet men ändå; investeringarna? Jag saknar dom!

# Vädret i Åre 

Några kanske sitter och väntar på en punkt om vädret nu. Det är ju lynnigare och ofta mer utmanande än i en del andra fjäll. Men nej, jag har inga åsikter här. Jag älskar ändå att Åre bjuder på väder, och de fina dagarna – som ändå är många – så är allt annat förlåtet. Jag tänker nog ändå att klarar man inte Åres väder så kan man helt enkelt åka någon annanstans. Där inte heller vädret är givet – men Åre är lite som SJ. Det har jag sagt förr. Men ja, med risk för att låta dryg – det går inte att jämföra Åre med sina riktiga fjäll och alpina miljö med små berg med inlandsklimat. Det är som att jämföra äpplen och päron. En jämförelse kan kanske göras med Riksgränsen, Hemavan, Stranda och liknande. Där råder dock också väder. Älska väder! 

Mentalt tänker jag liksom ändå mest såhär om Åres väder; egentligen inget att klaga på.

Och visst är det ibland köer, men här har jag inte heller så mycket att säga. Vissa tidpunkter är värre, men egentligen är det bara över nyår och sportlov det på riktigt ofta tjockar igen (och då främst om högzon är stängd). Åker man ofta kan de värsta topparna undvikas genom erfarenheten som ger koll på systemet och hur folkströmmar rör sig och köerna tar ärligt talat inte ett dugg längre tid än till exempel Romme alpin under populära dagar. Duved och Tegefjäll är också fina system som i sig själva klart överträffar valfritt område i Sälen. Skidåkningmässigt finns i Sverige ingen motsvarighet till Åre, så är det bara. Så väder, köer och liftar? Det blir ju sekundärt ändå. Hur irriterande det än kan vara. 

# Infrastruktur och bussar 

Jag kan också köpa att infrastrukturen inte är perfekt. Åre är trots allt en liten by med inte allt för många bofasta, vars skatter inte kan räcka till att ge oss inresta perfekt infrastruktur när vi invaderar byn på storloven. Men, lite fler bussar under dessa tidpunkter? Och, en cykelled mellan i alla fall Åre och Björnen? Det vore väl inte för mycket begärt. 

Men ändå – älska Åre, 365 dagar om året

Så ja – nu har jag skrivit ner det en gång för alla; sådant jag tycker att är sämst med Åre och som ibland kan göra mig irriterad. Mitt i min stora, stora kärlek till världens underbaraste fjällby. <3