solnedgång-i-bohuslän-tanumstrand-västkusten

Jag avundas Sverigepeppen

Nu har jag liksom de allra allra flesta varit hemma i över ett år. Det känns på så många sätt. Och april närmar sig, sommarplaner ska sättas.

Mina flöden fylls av sommartankar. Jag vet inte om “folk” gör det bästa av situationen när det pratas om Sverige och ställen man vill besöka, eller om det är ett äkta sug som kommit? Insikter i att det ju finns mycket att se, och mycket man själv inte sett. Oftast skrivs det så.

Jag känner inte så, och när sommaren nu närmar sig är det inte bara pepp jag känner. Helt sjukt är det att jag – en av de mest positiva människorna med konstant vilja och förmåga att vända små motgångar till något annat – inte lyckas hitta förmågan att tänka om, tänka positivt, tänka det bästa som går utifrån den situation som är. Livet från den ljusa sidan var länge jag. Är det nu, är det sista året som gjort det? Och, är det också en anledning i sig till mindre bloggande – utöver att färre upplevelser och mindre energi rent allmänt (kan hänga ihop) påverkat åt det hållet?

Jag vet inte. Men något är det.

Visst ser jag fram emot ljusa kvällar och i bästa fall varma, sköna sommardagar. Det finns ställen jag längtar till, absolut. Gräs mellan tårna hemma i Dalarna, sommarfjäll i Åre, sköna dagar på altanen hemma, grillkvällar med vänner, rosé i eftermiddagsljuset.
Men det är det vanliga. Mitt bästa, mina ställen där jag mår som bäst och njuter som mest.

Däremot längtar jag inte efter att uppleva särskilt mycket. Jag längtar inte efter någon okänd plats i Sverige, inte ett dugg har jag inspirerats till något ställe jag tidigare inte haft dragning till.

Sorgligt, väl..? Jag är ju inte sån. Vet inte vad det kommer ifrån.

En del av mig är avundsjuk på de som lyckats leta fram de känslorna. Läser om pepp för Österlen eller Öland, Höga kusten eller Trosa. Jag kände så, lite iallafall, jag gav det chansen sommaren 2020 men jag känner inte det inför sommaren 2021.

Jag vill känna äkta värme, sådan som gör att jag måste söka skugga – och som jag inte känner stress över att njuta av för att jag vet att den kommer att vara kvar imorgon, i övermorgon och dagen efter det. En miljö som är annan och som får mig att känna annat, en mix av språk som talas runt om mig, doften av ett annat land.

Knappt vill jag ha en bas, jag vill ha allt vi behöver i några väskor och landa här och där, dra vidare, känna frihet. Inte veta fullt hur allt fungerar men det löser sig och I’ve got this och möjligheterna är väl oändliga ändå?

Ja förlåt, hörrni. Det passar sig inte att inte kunna sprida pepp, strössla svemester-tips och ha anpassat sig så jefla bra till coronalivet och vad är problemet för nu är man väl tacksam för det som går utifrån all tid som gått med ännu värre?

Jag drömmer om en sommar med Mallorca eller Italien. Sannolikheten känns låg. Fick jag välja skulle min backup vara att ta bilen och dra söderut, korsa landgränser men hyfsat nära hem då för att vi måste, vi får väl se var vi hamnar. Det känns inte heller troligt.

Vad drömmer du om? Har du Sverigepepp?

  1. Förra sommaren höll vi så hårt på Coronarestriktionerna och höll oss i Sthlm mest hela tiden. Nu bryter jag snart ihop och för mig är det just nu ändå Sverige resa som jag längtar till. Min älskade barndomsö Gotland och mina föräldrar. Så i sommar blir det 2 v på en plats som ligger mig varmt om hjärtat. Visst längtar jag utomlands men det får vi ta sedan..

    1. Ja.. vi körde mer eller mindre vår vanliga rutt, men lite mer begränsad. Och samtidigt så tyckte jag redan då att det skavde lite. De ställen som vanligtvis är smultronställen, lite dolda sådär eller populära men “lagom” var totalt invaderade. Det kändes hysteri på så många sätt. Och ändå var tankarna totalt kring “kan man göra x, får man göra y”. Allt var begränsat. Jag hade svårt att njuta.
      I år kommer vi ju verkligen kunna resa i Sverige, och jag tror inte heller vi kommer vara lika begränsade. Många kommer vara vaccinerade, framför allt riskgrupperna. Så kanske blir det mer njutning i år. Och värme? Tredje året gillt sedan förra värme-sommaren 2018?
      Åk till Gotland och njut! Så väl unnt! Ha en fin sommar!

  2. Efter att ha läst om överbelamrade fjälltoppar i närheten av Åre i helgen som gick så tappade jag lite sugen. Jag tänker nog dumpa vårvintern, som annars är en av årets bästa perioder. Om alla andra ska vara där då kan jag skita i det. Men okej. Springa Jämtlandstriangeln ska jag göra i sommar men det handlar mest om att få ett fint träningspass och upplevelse, inte för att direkt kanske njuta av fjällvidderna på samma sätt som när man vandrar. Att kuska upp till Abisko med bil eller se Sarek tänker jag nog vänta med tills allt har lagt sig om några år.

    Så nej. Jag vet inte riktigt heller faktiskt. Jag vet inte riktigt…

    1. Lite så känns det ju.
      Jag tror man får fokusera på sina egna bästa…. samtidigt som ju just dom kan vara något annat dessa år än vad de är när man tycker de är bäst?
      Jadu. Jag vet varken ut eller in. Däremot vet jag nu när barnens cuper blivit inställda (SORG och ledsamt på riktigt, alla minnen de inte får skapa) att den är ett öppet, oskrivet blad.
      Sista minuten..?! 😛

  3. Lisa med livet från den mörka sidan? Haha 🙂 Det klär dig inte men omväxling förnöjer. Jag tycker det är skönt att du säger som det är. Jag har svårt att avgöra om min sverigepepp är äkta eller det som det finns utrymme för. Det är väl inge konstigt alls att vilja ha det du längtar efter? Alla måste inte tycka att sverige som substitut räcker. Alla måste ge det en chans, det har du gjort, men alla måste inte nöja sig, finna sig. Jag hoppas du får en fin sommar -21 ändå, även om den inte går till historien och sen hoppas jag att du får en vinter och sommar -22 med precis så mycket resor som du själv önskar dig!

    1. SÅ jag numera!!! Haha.
      Kanske ett tecken på att jag verkligen är lycklig när jag får leva som jag vill. Frihet. Skapa mina dagar. Leva mina drömmar.
      Jag visste det iofs redan, att jag kände mig lycklig dvs. Därav ljusa sidan.
      Jag har gått privilegierat genom pandemin, men tänk att inte ens det hjälper. Jag känner mörker i mig emellanåt, dagligen. Avskyr vad pandemin gjort med mig, min omgivning, världen.

      Egentligen är min historik att helst bara vara i Sverige om somrarna. Men då har jag ju fått en dos världen någon annan gång under året, troligen flera. Och jag skulle kunna, om jag ville?! Aktiva val osv. Motsatsen ligger inte för mig.

      Tack fina! Såklart det blir bra, det lär det absolut bli. Men pepp är jag inte såhär på förhand.

      Kram!

  4. Jag har en hel del Sverigepepp men hade inte haft något emot att resa runt i andra länder också. 🙂 Men det blir nog en Norrlandstur i sommar och det ser jag fram emot 🙂 Sen lite lata dagar hemma i Stockholms skärgård 🙂

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ mig!

Mer läsning...
vattenfall i Åre
Att göra när det är dåligt väder på semestern