Så, det blev ett nytt år, säger ni? Ja, det blev ju det. 2024, hej och välkommen!
Januari är redan förbi, och även av februari har några dagar gått. 2023 har lämnats och noggrant analyserats och tänkts igenom – vad gav året i form av upplevelser och insikter, och hur tas dessa på bästa sätt med in till nytt år och nya dagar? Och 2024, vad ska det bli av det? För det nya året har intentioner satts, drömmar och mål formulerats.
För många, men inte för mig.
Jag visste redan på förhand att årsskiftet mellan 2023 och 2024 inte skulle ge utrymme för något av det där. Mina lediga dagar mellan jul och nyår (som inte ens blev helt lediga) njöts förvisso i fulla drag med familj och vänner i Åre, men någon tid för reflektion fanns inte – och inte minst så saknades orken. Jag befinner mig där igen, i gränslandet mellan vad jag faktiskt orkar och klarar av och känslan av att jag inte gör det, kanske framför allt för att jag inte ens vill orka allt som varit. Det är inte en nivå av kapacitet jag vill ligga på. Jag har inget intresse av att maxa min jobbprestation, ge så mycket (och ändå inte räcka till), och inte av att hantera allt som kan behöva hanteras. Kanske är dessa ord reflektion nog, och det viktigaste att ta med mig som ännu en erfarenhet i den riktningen. Inte för att det behövdes ett nytt årsskifte eller ens de senaste årens lärdomar för att konstatera det, för jag vet det redan. Vad som är viktigt för mig och vad som inte är det.
Jag rushade in i 2024 och upploppet på nuvarande maratonlopp består av ett kvartal ungefär. Sedan ska jag reflektera, dra lärdomar och konstateranden och sedan blicka uppåt och framåt. Mitt ”nyår” börjar med andra ord en bit in i april, efter påsk eller så. Jag ser fram emot att göra den reflektionsövningen, att än en gång lära av de nya erfarenheter jag fått och utmaningar jag mött och tagit mig igenom, och sedan se vad det betyder på min arbetsmässiga väg framåt. Men framför allt ser jag fram emot att vila – att ha utrymmet att tänka och känna efter, att ladda om inför något nytt. I april, blir fullt fokus på det. Hade inte resekvoten redan fyllts hade veckor på Bali eller i Kerala (Indien) lockat. Yoga, retreat, frukt- och solvitaminer jatack!
Resekvoten för 2024 ligger dock redan högt, och för denna del i livet finns absolut både drömmar och mål som formulerats och konstant planeras detalj för detalj. Det finns bokningar och det finns åh så mycket att se fram emot i reseväg året som just börjat. Att familjen ska få uppleva Thailand som jag är så om-igen-nykär i känns helt fantastiskt, tänk om mina nu så stora barn också hittar kärlek till kulturen, maten, känslan och allt annat? Hoppas! Likt förra året lockar en padelresa för mig, och till sommaren sneglar vi intensivt mot Frankrike för familjedagar tillsammans i sydeuropeiskt klimat. Planer detaljeras och realiseras, medan senare delen av året ännu handlar mest om drömmar. Vi får se! Men det finns onekligen potential att bli ett fantastiskt reseår.
Vill ni höra mer om resor 2024, och allt från nyheter i resebranschen och vad som bubblar som trender och uttryck – och hur mina och Annicas spaningar och reflektioner ser ut så kan jag tipsa om nyaste avsnittet av Att resa podden; Att resa 2024.
Jag avslutar med ett svep sedan sist. Mycket jobb till trots så har dagarna bjudit på en massa finheter, och jag är tacksam för allt och alla som finns runt mig och balanserar upp.
Jul och Nyår i Åre var en underbar historia. Mer snö för perioden än på många och år så så mycket njutning. Att vi fick upp föräldrar för firande ihop var extra kul – det var många år sedan. Meja började träna på snowboard mer rejält, Max firade tonåring med bland annat ett fruktfat extra allt och middag på Werséns och Stella åkte fram och tillbaka mellan Åre, Stockholm, handboll i Lund och diverse och flera vänner till barnen hängde med oss (eller ja, främst dem) – härlig kombination.
Vardagen bjöd på ett vintrigt Nacka och åter skridskoåkning hemma på sjön (älskar’t!), kvällar i middagsbordssoffan (geni-möbel) och timmar i padelhallen. Hinner man inte laga middag med vänner kan man förresten köpa hem mat – som en otrolig buffé från Food by Natt.
Har man däremot tid för en ute-middag som ska vara lite lagom avancerad bara, men bjuda på en hel massa stämning och god mat till ett okej pris, så kan jag rekommendera Bar Nombre. Riktigt härligt på alla sätt, jag lägger upp en ny favorit på listan över ’ställen som alltid funkar att gå till i Stockholm’.
Sälen med mina underbara dalavänner var länge sen! tänkte jag, och tog min chans januaris sista helg. Sol (och blåst), festlig after ski och kvalitetstid deluxe. Kombinationen buss och tåg gick riktigt smidigt, trots allt – men någon tidsmässig vinst jämfört med Stockholm-Åre finnes icke.
Så. Det var lite det om 2023 och rushen in i januari. Hur har du haft det?