Ja men jag är såklart sjukt nöjd. Jag kommer under 25. 23,50 stod min klocka på, 24,20 sa internet – konstigt faktiskt, men det är ju lite speciellt ändå med stafettväxling och allt. Under 25 ändå, väldigt trött och klart jag är nöjd. Heja mig.
Kul? Hm. Under lopp hinner jag alltid tänka ”varför gör jag det hör nu igen” och formulerar blocketannonser i hjärnan ”startbevis till tjejmilen skänkes”. ”ihop med skor, tights och all utrustning som kan tänkas behövas vid löpning”. Så kändes det.
Liiite roligare kan det ändå bli att ha koll på tid och bli peppad, men idag hade jag glömt armfickan till telefonen och med regn i luften vågade jag inte riskera att ha den i handen ifall fler störtskurar skulle komma (skriver jag från badkaret bloggandes från iphonen haha), så jag nöjde med mig att låna en kollegas klocka för tidtagning.
Konstaterade dock inledning på 4,22 och 4,35 första två.
Men sen gick jag i mål, var inte kräkfärdig (finns det en liiiiten växel till sista två? Kanske men tveksamt) och en halvtimme senare kunde jag ändå tänka att det ju blir kul på lördag då jag ger mig på samma lopp igen ihop med tjejerna från Lofsans Challenge.
Som man funkar alltså. Det saknas nåt eller så är jag helt enkelt lite dum i huvudet. 🙂
Före loppet såg det ut såhär vid vår flagga. Coolt, visst?
Och ja jag var ju nöjd och glad efter. Liksom nu, såhär i badet. Kul grej, det dära Bellman.
