Det känns bara så lyckligt härligt! Tänk att vi fick till en fjällsväng i år, det vågade jag inte hoppas på innan Meja kom och visade sig vara en lugn och nöjd liten bebis. Men en premiär före 2-månadersdagen, och det ihop med morföräldrar, kusinfamilj och härliga nästan-familj-kompisfamiljen, är ungefär så bra det kan bli!
Henke och de skidåkande barnen lämnade Borlänge i ottan och stod i Lindvallens lift redan 10, och ett par timmar senare kom jag, den minsta och mina föräldrar upp lagom till lunch. Jag fick åk både med Stella och Max – lyxen! – och en skön vinterpromenad. Det gick så bra allt så jag undrar nästan om jag ska våga kosta på ett dagskort imorgon? Med januaris obefintliga liftköer kan riktigt många åk hinnas med trots att jag är Mejas enda näringskälla. Kanske? Eller om jag ska hålla mig till längdskidor… Hm. Angenäma funderingar!
