Idag har det varit mycket bilar för lilla fröken. Oerhört populärt. Först var det en häftig bil inne hos VW (som felsökte vår AC). Stella vägrade lämna den, och blev sååå ledsen när vi skulle gå därifrån.
Lite senare fick hon vara publik till ett gokartrace. Hon ville gärna åka själv också sa hon, men får allt vänta några år. ”Heja pappa, heja pappa!” ropade hon iallafall glatt, när besvikelsen över att hon inte fick åka själv lagt sig.
Ännu lite senare var det kundvagnen som är som en bil fram som lockade. Det var en vrålarg Stella som fick bäras därifrån – vi skulle bara springa in och handla lite få grejer snabbt så det var ingen idé att hålla på med leg osv som behövdes för att få ha en sån kundvagn.
Så dagen har varit rolig, tycker Stella. 🙂
Apropå bilar – när jag ändå är inne på leksaker och skrivit om det tidigare (och apropå ett blogginlägg av Martin Melin häromdagen) – så tycker jag fortfarande att Stella inte visar några tendenser åt varken det ena eller det andra lekhållet. Med ”tjejiga” och ”killiga” leksaker i åtanke alltså. Hon gillar att leka med saker hon känner igen. Bilar, för det åker vi ofta. Docka i vagn, för bebisar har hon ofta i sin närhet och hon åker själv i vagn osv. Häromdagen hos sysslingarna så blev hon glad att hitta lite nya dockgrejer att leka med, men något senare övergick hon till bilarna och lekte intensivt med dem och blev mest arg då hon inte kunde öppna dörren och sätta in en ordentlig chaufför. På den nivån är det.
Likaså kör hon intensivt med den superfina dockvagnen hon fick av sin farmor och farfar i 2-årspresent, och den vagnen är populär även bland våra besökare – vilka mest varit små pojkar. Stella gillar att klippa gräset, med sin lilla plastvariant såväl som i knä på sin morfar i åkgräsklipparen.
Det kanske fortfarande är så att jag när hon är 4 kommer säga att hon baaaara väljer flickiga leksaker att leka med, men då hoppas jag att jag går tillbaks och läser detta och kommer ihåg att så inte varit fallet från början och aldrig börjar hävda något annat. Hon leker med det som uppmuntras och det hon känner igen och ”kan” skulle jag säga.
Det får gärna finnas skillnader mellan könen, och tjejer får gärna leka uteslutande med (t.ex) dockor och pojkar med bilar om det är det de vill. Utan tvekan. Men att ge dem valfriheten och uppmuntra både det ena och det andra, det är vår plikt.