Jag är så himla sugen på att köpa en elcykel! Ja jag vet, jag köpte (eller rättare sagt fick i present) en mountainbike, och gillar att få träning genom cykeln. Det är ju också ett argument som man hör många skeptiker ha – att man ju cyklar för att få motion. Och så är det ju såklart. Att cykla är något positivt på alla sätt, och de allra flesta behöver mer rörelse i sin vardag. Jag är helt enig i det.
Men det är inte det som är grejen med elcykel, utan en sådan fyller ett annat behov. Det handlar inte om att ta bort arbetande muskler och hjärta under vanlig cykling och byta ut mot el och göra det lättare för sig, som att underhålla sin inre latmask, utan elcykel är att se transport på ett nytt sätt. Elcykel är, är jag övertygad om, det absolut snabbaste sättet att med garanti ta sig från punkt A till punkt B i Stockholm med omnejd. Det är miljövänligt, tar bort trängsel i trafiken, ger frisk luft och helt enkelt ett oerhört smidigt sätt att ta sig mellan olika platser. Jag vill dra det längre och hävda att elcyklar är så viktiga i inte minst Stockholm och andra storstäders framtid så att det kommer upplevas som nära nog ett ”måste”.
Och det har inte med provokationen i att bli omcyklad av folk i vanliga kläder i uppförsbackarna varje gång jag cyklar till jobbet att göra. (Men nog ser det galet lätt ut! Slöfockar!)
Köpa en elcykel
Att köpa en elcykel för att ta sig till och från jobb och andra ställen handlar inte om att byta ut sin vanliga cykling – den skulle jag fortsätta med lika ofta som nu för träningens skull – utan att byta ut sin vanliga transport med bil, buss, tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och annat. Viss rörelse och inte minst frisk luft kommer däremot på köpet. Friskare, gladare?
Jag bor i Nacka, och har 12 kilometer till jobbet. Vanligtvis tar det mig runt halvtimmen till jobbet med buss och tunnelbana, en helt okej trevlig pendlingsväg faktiskt då jag inte behöver åka där allra flest människor åker utan mest möter tunnelbanetrafikanterna, men en väg som nu med Slussens ombyggnad börjat dra ut på tiden på ett helt sjukt sätt. Det är inte ovanligt att det istället för 30 tar 70 minuter. Galet?!
Och visst kan jag cykla (vilket tar 30-35 minuter i fysiskt jobbigt träningstempo), men det är inte alltid möjligt beroende på vad jag ska göra efteråt, utan kommer med många ”om” och ”men”. Jag ska lämna på förskolan och behöver tidsmässigt vara färdigklädd osv när jag kommer till jobbet, jag ska iväg på annat efter och kan inte ha träningskläder (och det är för jobbigt den långa sträckan för att kunna ha vanliga) – sådant.
Att cykla på Crescent Elin (se nedan) är en smått magisk upplevelse. Branta backar känns som raksträckor och tung last känns inte alls.
En elcykel ger dig extra kraft när du behöver det, eller hela tiden om du vill det. Maxhastigheten är 25 km/h. Det går att cykla fortare, men då frikopplas motorn och dina ben får stå för farten. När du cyklar väljer du önskat effektläge, resten sköts helt automatiskt av systemet. Kraften anpassas efter hur mycket du trampar.
En elcykel som fått bra betyg i tester
Jag drömmer om en elcykel, och ser framför mig en bekväm variant – vi snackar ju finåkning här – som den nedan från Victesse (modell Magnum, glassig med läderhandtagen, gillar!) eller Crescent Elin (klassisk och högkvalitativ). Problemet är bara kostnaden (ca 12000 (Vitcesse) – 17000 kr (Crescent)) och att min man ännu inte är övertygad (jag tänker att det borde vara ett inköp till hushållet snarare än mig själv).
”Det har förändrat mitt liv”, säger min granne, som cyklar 16 km enkel väg varje dag, lyriskt. Jag tror henne.
Hur ser ni på elcyklar? Sugen eller skeptiker ett tag till?
Victesse magnum, så fin ändå!
Denna elcykel från Crescent heter Elin.Elcykeln och turismen
När jag träffade kocken (och hotellägaren) från Österrike förra veckan berättade han att de har elcyklar till uthyrning på sitt hotell Neuen Post Mayrhofen, och att det revolutionerat hela deras verksamhet och turisternas sätt att upptäcka naturen i hotellets närhet. Med elcykel kommer de längre snabbare, kan se mer och göra andra typer av aktiviteter samtidigt, berättade han entusiastiskt. Det blir inte ”träning och leder” utan ”ut i naturen” på ett härligt och enkelt men ändå äkta sätt, och folk kombinerar inte sällan med restaurangbesök och annat av guldkantskaraktär. Sa jag genialt?