Nej, all over the place är de kanske inte. Jag har nog egentligen mer bara allmänt varierade tankar och känslor än mer regelrätta stormar. Men nog händer det något på hösten, det måste jag säga. När sommarsemestern lagts bakom mig, och vardag och rutiner ska igång igen. Hösten är min favoritårstid, som känns som mer nystart och har komma igång-energi än årets allra första dagar någonsin kommer att kunna bjuda på.
Jag blir så snabbt klar med sommarens ut-och-njut-liv, och vill in i en annan fas. En stabil och lugn vardagsfas där det fina livet jag skapat mig, vi skapat oss, sker och njuts i lagom takt och spetsas hyfsat ofta med det lilla extra i smått och större. Det får gärna vara ut-och-njutigt ändå förstås, men inte med fokus på hur varmt det är och om det är badvänligt eller inte, utan där man helt enkelt klär på sig det som krävs och har det härligt ute i mer krispig luft och sedan landar inne med tända ljus. Den variationen gillar jag ännu mer än solkräm – pool – rosé – grill.
Inte för att vi är där än, visserligen. Det är bara augusti och viktigt att tänka sommartankar ett tag till.
Men, så blir det ju snart en resa. Overkligheten i det! Enorm. Så visst får det vara någon form av sommar fram tills dess, och så ska en viss älskad makes intåg på +40-årssidan firas innan dess också.
Jag ser så fram emot resan, nyper mig i armen för overkligheten och känner peppens och längtans fjärilar i magen blanda sig med nervositetens. Att lämna familj och jobb lite mitt i är heller inte samvetesfritt.
Och känslorna i övrigt? Typ såhär.
What, är sommaren redan slut?
Så ljuva de är, dagarna där i slutet av maj när det är så ljust så ljust och värmen verkligen börjar komma. Mycket för att man vet att hela, långa, sommaren ligger framför en. Klart, alltså? Bakom oss nu? Jo. Men det är skönt. Sommaren 2019 var grym, med ett semesterupplägg som var så bra och landade så rätt. Härliga dagar i vackra Port de Soller. Hemmahäng med lugn agenda och många bad. En vecka i en riktig pärla till by på Kreta. En mysig vecka i släktgården i Dalarna, och så drygt en veckas njut av bästa sorten i Åre. En dos skärgård med vänner. En fin blandning, som i vissas öron kan låta flängig men i våra ovanligt lugnt. Vi pratade med varandra inför semestern, jag och Henke, om våra förväntningar på sommaren och vad vi ville få ut av den och konstaterade båda att vi ville våga ha lite mer chill. Det känns som att vi fick det. Vår sorts chill.
Halleluja rutiner, oh shit vardag!
Jag tycker alltid mycket om när vardagen drar igång igen. När barnen har förskola och skola med värdefulla dagar och tid med vänner, deras sporter tar tid och helgerna får läggas vid planer och i hallar. Det är det bästa jag vet. När träning och livet sker nästan varje dag och vissa, väldigt uppskattade, dagar glittras till med lite godare mat och ett glas vin framför brasan. Eller mysiga dejter med vänner. Men jag älskar inte att ofta vara trött och är aldrig redo när klockan ringer på morgonen (usch, den plågan) och delar den känslan med alla tre barnen vilket gör det rätt jobbigt emellanåt. Och tiden räcker sällan till. Inte i närheten, gör den det.
Vardag och matplaneringen
Vi gör ett nytag med matinhandling nu, förresten, för triljonte gången i ordningen. Men detta tror jag verkligen på! Läste ett tips och kände att det passade oss.
Vårt nya är att spara recept i Icas app, och så lägga upp en inköpslista som får agera matsedel för veckan. Dvs, det är deras anteckningsfunktion men vi skriver maträtterna; måndag: sojastekt lax med mangosalsa och ris, tisdag: krämig pestopasta med halloumi osv. Så som de står i recepten i appen så att det blir lätt att hitta när det ska lagas. Från recepten lägger vi in allt för att handla i en separat, ytterligare, inköpslista. Det kan man göra automatiskt i appen – oerhört smidigt. Vi tar bort sådant som inte behöver handlas och lägger till annat som ska kommas ihåg. Och så handlar vi för allt som behövs inför veckan, och delar listorna mellan varandra så att båda kommer åt och kan uppdatera. Den som är hemma vet som ska lagas och allt finns hemma – men vi har själva bestämt vad.
Vi har redan ätit både bra, billigt och utan vad-ska-vi-äta-idag-irritaiton mer än vad vi brukar. Tänk om detta är vad som kommer att funka i längden, efter alla matkasse-, hemkörning- och storhandlingsförsök som gjorts genom åren? Har förhoppningar!
Barnen är inte blown away, men det är dags för dem att öka sin repertoar.
Bucketlist för hösten
Men hösten och nystarten, den gör också att jag tänker mycket på annat jag vill göra. Långhelger i Åre, kanske med en hel del distansjobb för att få lite annan känsla. Något utan barn, en hel del kul med barn. Och så detta samtidigt som jag mest ser fram emot att veta att jag ska upp en lördagsmorgon för att åka till en sporthall och titta på idrottande barn med en pappmugg med kaffe i handen…
Ambivalent. Som att jag bubblar av sådant jag vill göra samtidigt som jag huvudsakligen ser fram emot allt helt vanligt och vardagligt som jag allra mest ska göra. I början på året satte jag orden Go with the flow som intentionen för året och ja – det är nog det jag ska göra. Det har visat sig riktigt bra. Jag styr bra genom livet baserat på känsla.
Så well. Det är mitten av augusti och fyra månader tills skidsäsong. Hösten är ungefär oändlig. Alla känslor kanske ryms ändå, för att allt kommer att hinnas? Vi säger så.
