När livet med barn banne mig är enbart lättare än livet utan. När allt bara är njutning. När man inte tänkt en enda suckande tanke, inte en enda gång känt sig trött på grund av för mycket tjat eller medlande. Bara njutit, skrattat åt sina små, bara tänkt att de är de sötaste och bästa som finns i hela världen.
En sån dag har jag haft idag.
Harmonisk morgon, mys i sängen med båda små. Glad lämning på förskolan, dit Stella åkt sparkcykel och jag tycker att hon bara är så bedårande när hon susar iväg så glad och duktig. Sen hade jag och Max en fin dag, kyrkishäng, lunch med H i stan, strosande i city, spontan påhälsning på jobbet. Hämtning och sedan lek hos M, utan ett enda bråk. Stimmigt ibland, ja, men de hade så roligt! Utan problem kom vi därifrån, och cyklade vidare mot affären. Handlade lite. Gick ner på torget, åt en korv och småpratade. Umgicks verkligen.
Gjorde lite gymnastiska övningar vid torget.
Sen gick vi hem, pusslade lite pussel. H kom, maten gick i utan tjat, jag softade lite och Max sov. Sen drog H ut och sprang och jag blev själv med barnen igen. Stella busade med Max så han kiknade av skratt, kluckade verkligen, bara av att se på henne. Stella spelade ut hela registret och busade, hoppade, skrattade och var så gullig mot honom och han fick knappt i sig gröten för att han skrattade så. Bedårande. Syskonkärlek. Så jäkla vackert.
Sen busade vi järnet på golvet i en hög, och med skrattet i halsen fick Max på sig pyjamas och jag och S nattade honom med en bok.
När han lagt sig kunde Stella få göra lite ”stor-tjejs”-grejer, så vi satte oss vid köksbordet och gjorde lite pärlhalsband. Hon är så finmotorisk, jag imponeras, tålamod till tusen gällande sånt här. Köpte att vi skulle göra 15 pärlor och sedan ta på pyjamas. Pyjamas, tandborstning, genommysig läsning (Ellen och Äppelträdet för 7e dan i rad, fin present från fam R där!). Puss och natti och så somnade hon utan ett pip.
Är det i såna här lägen man ska be om ursäkt för att man är för irriterande positiv i sin blogg? Där man ställer sig till skaran ”bloggare som målar upp ett rosa skimmer”, och ”inte speglar verkligheten”?
Sorry, men jag tänker inte be om ursäkt. Idag har jag haft en så grymt bra dag med mina barn, som bara är de mest ljuvliga små varelser man kan tänka sig, och jag njuter av dem. På riktigt, och det om något är något jag fokuserar på. Kärlek och glädje, det är något världen behöver mer av för tillfället.