Det är väl som de säger – att de stora framstegen sker när man själv inte har 100% uppmärksamhet på barnet. Idag lade jag som vanligt Stella på mage. Satt några meter ifrån och läste en tidning. Nästa gång jag tittade åt hennes håll låg hon på rygg, och tuggade lite nonchalant på tummen, helt omedveten om vilken bedrift hon just gjort. 🙂 Stort!
