Koppling mellan mat och sömn

Stella var inte mer än 3-4 månader när vi helt bröt kopplingen mellan mat och sömn. Sedan runt 7-8 månader gjorde kvällsvällingen sitt intåg, och halleluja vad enkelt och skönt det varit för alla inblandade parter att hon bara läggs med vällingen och somnar, lugnt och tryggt. Hon somnar inte med vällingflaskan i munnen, utan dricker upp, lägger ifrån sig flaskan och somnar med snuttis.

Men nog har mat och sömn blivit mer sammankopplat. Dock inte helt – vaknar hon till på natten somnar hon om själv. Och är hon mätt så slår hon helt enkelt bort flaskan och somnar ändå, dock med något mer stök (i form av prat och lek). Jag kan inte ens minnas när vi inte hade en 11½-12-timmars natt sist – Stella somnar i princip alltid före halv 8 och vaknar tidigast halv 7.

Dagtid sov Stella oftast i vagnen när hon var hemma med mig – dels för att jag oftast var på språng, och dels för att hon somnade gott, sov gott och länge och fick frisk luft på köpet. Senare tid – och nu när H är hemma – är det oftare sängen som gäller dock, och numera sover hon något längre när det blir i sängen så det är positivt. Men – på slutet har hon fått i sig dåligt med lunch innan sovningen (för trött? för mätt sedan mellis?), och tok-protesterat när vi lagt henne, och då har vi faktiskt tagit till lite välling. I början någon gång ibland. Numera ganska ofta – för protesterna är vilda annars.

Det känns nästan som att vi är tillbaks lite i en koppling mellan mat och sömn. Inte så att det är någon fara, än, men jag gillar inte beteendet och vill vänja bort det.
H har också sagt det, och är redo att ta en liten fight för det. Frågan är – börja med att sova bara i vagnen utan välling och flytta över till sängen när beteende och tider sitter helt (även om tiderna är rutinmässiga redan) – eller bara ta fighten i sängen helt enkelt.
Vi får se… men jag hoppas att H orkar redan nästa vecka.

Hur ser det ut för er?