Ibland när vi pratar om dagis och kompisarna där så säger Stella ”Stella puttas”. Så det har ju gått in att hon gör något hon inte får…. Men samtidigt, UJ vad sorgligt om hon ser sig själv som en som puttas på dagis! Så nu har vi vänt på det och pratar mycket om hur snäll Stella är och att hon kramas och leker, och nu pratar hon mycket mer om ”Stella kama” (= Stella krama) istället, och har vad jag sett på dagis de senaste dagarna bara kramats med andra barn när hon sagt hejdå för dagen.
Nästa vecka blir det utvecklingssamtal på dagis för första gången, då ska det bli intressant att höra om det ändrat sig något sedan jag och hennes pedagog L pratade om Stellas puttningar inför henne och hon skämdes så. Jag inbillar mig det, lite iallafall.
