…Nyckelviken!
Varför ändra ett lyckat koncept, liksom? 🙂
Idag träffade vi upp Nackafamiljen R, även där utan pappan som var iväg på grabbhelg han med. Men två barn per mamma är ju inget problem. Framför allt inte för mamma M, som inte bara var på plats utan också hade stekt pannkaka till barnen och fixat salamimackor och kaffe till mammorna. Det var inte lite tacksam jag var, jag som bara hade ett par bananer i packningen.
En lyckträff var att det var ponnyridning. Vi har aldrig lyckats tajma den innan. Fast nu vet vi – klockan 12 på helgerna ska man vara på plats för en stund av lycka och stolthet för stora dottern! Hon gillar verkligen att rida… och på Junibacken i torsdags tog hon fram en rotborste och borstade Lilla Gubben-statyn när hon hoppat av. Hm. Boll-mamman i mig blir allt lite orolig. (skojja bara, såklart hon får testa ridning om hon vill när hon blir äldre!)
En annan lyckträff var att tjejerna hittade en groda. Nora var inte så lite kavat och plockade glatt upp den och efter en stund vågade Stella också hålla.
Max hade väl inte fullt lika kul, stackarn som får sitta i vagnen mest hela tiden. Fast lite var han ner och grävde i gruset med genomsvarta fingrar som följd. Och nästan lika svart mun. Hm.
Lite fick han hänga i gunga också, med betoning på hänga. Han var aningen för liten för den djupa däckgungan… men nöjd ändå.
Ner i höstlöven och mysa lite fick han också. Så irriterande att jag inte hade med riktiga kameran, det var helt klart fotoläge idag med de helt fantastiskt vackra färgerna. Tidig höst på träden, knallblått på himlen.
Sen hängde vi kvar för lite lek i Nacka, och landade inte hemma förrän sent på eftermiddagen.
Vi har verkligen haft det hur bra som helst jag och barnen, men nu räknar jag ner timmarna tills H kommer hem igen. Snart!