Det blev en finfin förmiddag på SATS i Sickla, med nöjda barn på miniSats och trötta föräldrar på Crosstraining.
Fast det var ändå inte dagens jobbigaste, utan det var nog de två timmarna mellan 2 och 4 på eftermiddagen… för då intog 6 speedade 4-åringar lägenheten och h.e.r.r.e.g.u.d vilken intensitetsnivå!
Stella, som fyller år i mitten av juli när alla är på semester, fick alltså i år ha sitt första riktiga barnkalas – lite i förväg. Vi gick enligt experternas rekommendationer; 1 barn per år (nästan), och att hålla det till några på förskolan som känner varandra väl. Mest bekant dynamik på det sättet, och då detta blev första lämnas-själv-kalaset för de allra flesta kändes det säkrast.
Vi var fokuserade, hade lämnat bort Max och hade laddat upp med planerade lekar osv. Det blev fri lek (myyycket springa och skrika och leka), knorr på grisen, dansstopp (utan att någon åkte ut), fruktsallad (denna var oerhört uppskattad) och så lite fri dans och såklart fika. Stella hade själv valt att hon ville ha Blixten McQueen så det fick det bli – allt beställdes på prisvärda partytajm.se. Inramningen till ett helt temakalas (aningen tacky, men det bryr sig knappast barnen om) för typ 200:-, perfekt! Inbjudningskort, dukar, tallrikar, glas, servetter, jojos som var som hjulen på Blixten, godispåsar, serpentiner och tutor fick vi för den pengen.
Stella hade valt att hon ville ha chokladtårta, så i förmiddags la vi ihop färdiga chokladbottnar med banan-grädde och mosade jordgubbar-grädde emellan, och grädden runt fick det bli lite kakao i för färgens skull.
Nej, jag är ingen bakmamma och kommer aldrig bli, och fyraåringar bryr sig inte i om saker är hemmagjorda eller ej. De bryr sig i om det är gott (eller knappt det ens) och godast var marängerna och de av mig och Stella hemmagjorda chokladbollarna. Eller förresten, det här fatet var helt länsat innan kalaset var slut.
Jag erkänner också att även om det gick superbra, barnen verkade ha roligt och vi själva skrattade väääääldigt många gånger så var det två långa timmar och minuterna riktigt segade sig fram. Sjukt intensivt i kombination med att hela tiden vara med och styra upp lagom för att lekarna skulle bli bra. Typ ”va?! har det bara gått 35 minuter, och vi har redan kört en lek och de har fikat klart??”. 🙂
Fast som sagt, glada barn kan ju göra vem som helst glad, och det var det gott om idag. Sen fyraåringar alltså, hur sköna är de inte? Underbara uttryck, funderingar, delar med sig av allt och är bara så barnsligt små, moget stora och galet underfundiga. Gästerna visade sig bland annat vara en grym sköning som dansade Euphoria bättre än Loren själv, en singersongwriter som spenderade eftermiddagen med gitarren på magen (”men kan ni få alla att sitta stilla i soffan och titta på mig nu då, jag ska ju spela för er nu igen” – omochomigen) och ja – så sköna små personligheter. Väluppfostrade, direkta, roliga, snälla. Smågalna. 😉
Tur dock ändå att att det är ett år kvar till nästa gång, det lär bli några fler små kalas för Stella men det blir de lugnare kompis-familjevarianterna, med barn inkluderat sina föräldrar.