Max – ett nappfritt barn!

Jag fick ett helg gäng kommentarer på inlägget om att vi skulle ta bort Max napp (tack för pepp!). Ingen lätt uppgift – Max har verkligen varit beroende. Frågat om den ofta och intensvit (aj, mina öron!) och nej, vi har inte kunnat hålla användandet till bara vid sömn. Han har fått ha den i vagnen, i bilen, när han kollat på film/TV och om sanningen ska fram även när han lyckats tillräckligt väl att tjata hål i huvudet på oss.

20140119-203958.jpg
Kollar fontän i Dubai. I vagnen visserligen, användandet då helt legitimt enligt de regler vi försökt följa.

Anledningen att vi tog bort nappen mitt i veckan är för att han är så trött efter förskolan så att det är en omöjlighet att hålla honom vaken efter klockan 19. Det är ju då förstås lyckosamt för första kvällarnas läggningar.
I onsdags gick Max upp till BR och köpte en noga vald leksak (eller inte så noga vald kanske, allt vi föreslog sa han ”ja, det vill jag ha!” om så det var vi som fick lägga fram något lämpligt (en stor radiostyrd bil)). Sedan gick han till papperskorgen utanför affären och slängde sina nappar.

Han somnade utan problem och dagen därpå frågade han inte alls om den. På kvällen dag nummer två frågade han lätt och grät lite och förklarade att ”jag älskar ju min napp!” men han somnade okej ändå efter att jag förklarat att jag förstår honom men att vissa saker kan man inte ha hur länge som helst utan blir för stor för. Han har förstått det när vi förklarat. Stora killen.
Sedan dess har han frågat om den kanske 5-10 gånger (inte alls de senaste två dagarna), men aldrig på något särskilt jobbigt sätt utan mer bara ”frågande”/testande. Han har somnat bra och sovit bra men lite oftare kommit in till oss på natten eller velat somna i vår säng istälelt för sin egen och sedan har vi flyttat över honom när vi lagt oss. Det ska nog lägga sig, om inte förr så i samband med att han snart får en loftsäng han också.

20140119-203921.jpg

Så nej, det blev inte särskitl jobbigt att sluta men jag är givetvis medveten om att det såklart underlättat att han är ett sådant sov-barn.
Känslan efteråt – underbart. Alla nappar ska nu vara slängda (hoppas vi) och vi är klara med ännu en bebis-pryl. Yippieyayyayy!