När temperaturen gick från hetta till värme kom suget till utflykt åter tillbaka efter alla dagar i Åres badvatten, och vi åkte mot Storlien till för lite omväxling. Det är alltså vidare bort från Åre västerut, mot Trondheim. Vi siktade in oss på en tur till den gamla byn Handöl med sin historia, sin fors och sin tillhörande hängbro.
Handöl – Handölsforsen och hängbron
Handöl ligger ungefär 5 mil eller 45 minuter ifrån Åre, så det är en bit – men inte med Norrlandsmått mätt. Här känns det som en fullt rimlig utflykt. I Handöl parkerade vi vid Hanriis Café & butik och gick de cirka 300 metrarna till hängbron över Handölsforsen. Den är inte enormt speciell men nog så rolig att gå på för barn med sina vuxna, och vet man historien är det lite extra kul ändå. Brons historia går tillbaka till tidigt 1900-tal, och att det investerades i ett nybygge så sent som 2014 efter att ha varit stängd i flera år innebär att Handöl har en port till fjällvärlden och möjliggör att gå hela vägen till exempelvis Storulvån.
Handölsforsen är hela 110 meter vilket gör det till det högsta vattenfallet i trakten. Ja, faktiskt högre än både Tännforsen och Ristafallet! Däremot så landar det på stenhällar och är snarare långt än högt, så det upplevs inte fullt lika mäktigt forsande som de andra två. Fortsätter man runt 400 meter efter hängbron så kommer man till en utsiktsplats som ger riktigt maffig vy över fallets övre delar.
Picknick till lunch, vinner alltid!
Åre är välbesökt, denna vecka (och sommar) – men vid Handölsforsen var vi själva. Mindre dragkraft än sina vattenfallskonkurrenter, men vi gillade och fallet står sig väl – kanske just för att det är lite mer blygsamt. Det gör det mäktigt på sitt sätt.
Karolinergrav, täljsten och historia i Handöl
Handöl bjuder inte bara på fin natur, utan även på historia. I just Handöl stupade 3000 män av kyla på fjället år 1718, och i byn hittades år 1936 en gammal karolinergrav med 600 av dem. Hanriis café & butik är inte bara ett klassiskt ställe för fika som luktar som min farmors kök gjorde för länge sedan när hon som mest bakade otaliga kakor, utan har även en del som är museum och som berättar mer om krigshistorien och de gripande händelserna. En bit därifrån finns ett litet kapell med massgravens ursprungliga gravsten och en bit bort längs ån finns ett monument rest till minne av de stupade karolinerna.
Förutom karolinerhistoria har Handöl haft en känd täljstensgruva och under ett par århundraden var en koppargruva aktiv.
Storulvåns fjällstation
Från Handöl är det bara runt en mil till Storulvåns fjällstation, så efter att vi (hyfsat snart, vi är inga jättestora historiefantaster och lunchen tog rätt snabbt slut) var klara med Handöl passade vi på att åka dit. Framför allt så har jag läst massor om Storulvåns fjällstation som utgångspunkt för toppturer på de omgivande fjälltopparna vintertid. Jag är så sugen på att komma ut i områdena, upp på mäktiga toppar som Getryggen, Snasarna, Tväråklumparna med flera. Många av bergen runt om är högre än Åreskutan och att topparna är så många och miljön så kal gör bergskedjan och hela känslan riktigt maffig.
Att besöka Storulvåns fjällstation nu sommartid gav en känsla som jag kan ta med mig när jag inför vintern – eller någon vinter framöver – funderar på någon guidad tur runt om i området. Som jag har sug på mer turande! Behöver bara klura ut när, var, hur.
Sommartid är stationen en utgångspunkt för många vandringar i fjällvärlden och Vålådalens naturreservat. Att vandra den kända Jämtlandstriangeln mellan de tre fjällstationerna Storulvån, Sylarna och Blåhammaren är helt klart en dröm!
Denna gång sneglade jag bara bortåt…
Vår utflyktsdag fikade vi på fjällstationen och sen hängde vi mest i ån (som förstås heter Stor-Ulvån) och tog det lugnt och byggde stentorn i vattnet.
Så ja – med det har vi gjort Handöl känns det som, men Storulvåns fjällstation har vi bara nosat lite lätt på. Det lär bli mer!