Ibland lyckas planeringen extra väl, och en sak kan leda till en annan och till en annan och till en annan. Ett behov av jobbmöten i Göteborg till exempel, och en möjlighet att kombinera det med en helg då Stella skulle spela handbollscup i Alingsås och så på det få ihop barnvakt på vägen och lyckas boka en musikal vi länge haft span på (och som i pappersform gavs från mig till min man i julklapp). Helt enkelt; en maxat ljuvlig och lyxig Göteborgshelg har just lagts bakom oss!
Kärlek skonar ingen
Kärlek skonar ingen är en musikal som spelas på Göteborgsoperan, och som helt bygger på Håkan Hellströms låtar.
Ett poetiskt och skitigt drömspel som utspelar sig på platser som Håkan Hellström för alltid skrivit in i Göteborgs stadskarta. Hopp och tvivel tumlar runt i en musikalisk tornado där kärlek, svek och död samsas med glädjen över att få finnas, en dag till. Kärlek skonar ingen bygger på Håkan Hellströms musik och han har också specialskrivit två nya låtar direkt för musikalen.
Göteborgsoperan
Vi fick tveklöst uppleva en kväll som andades Göteborg till 100%, där Hellströms textgenialiska låtar gjordes full rättvisa i sin musikaliska mäktighet, där scenen öste ut energi med sina många musikalartister och det välfyllda orkesterdiket. Från det perspektivet, musikkärlek och Hellströmkänsla, får Kärlek skonar ingen full pott. Men sen ärligt talat… så är vi inte så teatraliskt kulturella av oss. Dialogerna lite för långa stundtals, storyn lite för spretig, teaterspelandet sådär överdrivet som det ju enligt de som vet och kan ska vara på teater men som för en mer ytlig kulturkonsument mer känns… ”Äsch ge mig konserten på Ullevi eller i en trädgård någonstans istället?”
Men vi är ju olika, är vi, och det var absolut verkligen roligt att uppleva musikal på Göteborgsoperan.
Fotoförbud inne på föreställningen respekterade vi förstås.
Hotell Pigalle
Så hotell då? Vi inkvarterade oss på hotel Pigalle som är mitt absoluta favorithotell i Göteborg. Men visst, då har jag inte testat varken Dorsia eller Eggerts som ligger på listan över ställen jag borde testa. Jag tyckte det kändes så kul att bo med Henke på Pigalle, och de andra är ju tilltalande men kanske ändå inte så lockande så att jag vill välja bort Pigalle.
Och ja – Pigalle var så bra som det alltid är. Vi hade det mest underbara rummet med utsikt över Brunnsparken, med de finaste detaljerna och skönaste känslan. Att heltäckningsmattorna i korridorerna efter 8 år nu börjar bli lite slitna spelar ingen roll när service och känsla fortfarande är på topp och inredningen i sig andas 1900-talets Paris.
Här kan du läsa en recension om hotell Pigalle. Då tänkte jag att fönster är överskattat – men den känslan har jag släppt sedan denna vistelse.
Restaurang Brasserie Lavette och Pigalles restaurang Atelier
Denna gång fanns tid att faktiskt leva hotell och inte bara checka in och ut igen, och det är ju ett sätt som hotell som Pigalle förtjänar att uppelvas på. Det var också till hotellets restaurang Atelier vi återvände gång på gång. Maten är riktigt bra, miljön underbar och som ställe för att ”ta ett glas”, i vårt fall ofta som avslutning på kvällen, så är den utmärkt. Här har jag tidigare skrivit mer om restaurang Atelier.
För övrigt så är även frukosten super, och det finns en liten terass i anslutning till hotellet som är väldigt trevlig i eftermiddagssolen.
Ett annat ställe vi åt middag på en kväll är Brasserie Lavette. Seafood & Grill heter konceptet där och det är en i mitt tycke helt ljuvlig kombination. Vi bokade på tips från göteborgsvänner och fick precis det vi sökte; god mat, skön avslappnad stämning av lagom enkelt slag, kvarterskrogskänsla och lite brus utan att vara stimmigt. På ett sätt var menyn lite svår att välja från för förrätterna lät överlägsna varmrätterna – men det löses ju enkelt genom att beställa många sådana. Toasten med Brie de meaux, hummer, tryffelfärskost, Bayonneskinka och riven färsk tryffel var lika ljuvligt mäktig som den låter, pankofriterade pilgrimsmusslor med ramslösmajonäs samt burrata med sparrissallad toppen och jag är lika nöjd med det jag åt som jag grämer mig över allt jag missade. Musslorna är en storsäljare, berättade man, så det kompletterade vi med men den hade jag kunnat avstå från till fördel för fler skaldjur och förrätter. Och hur kunde vi i vår hunger glömma beställa ostron och champagne som vi spanat in oss på redan på förhand?
Men absolut att Brasserie Lavette är ett tips till restaurang i Göteborg. Andra favoriter jag brukar tas med till med göteborgsvännerna är Mr P, Tavolo och Toso.
Kvällen då vi skulle på Göteborgsoperan däremot så fastnade vi på Clarion Posts uteservering i gassande sol, så då hann vi bara med en korv på stående fot. Fasen vad fint ändå!
Handbollscup med idrottsmagi
Och så var det det där med handbollscupen. De två minsta barnen lämnades i Småland hos farmor och farfar så vi hade alltså fritt fram att utan att behöva tänka en sekund på deras underhållning (den togs mer än väl omhand i aktivitetsspäckade Isaberg) kunna titta på matcher och känna så jäkla starka känslor ändå. Är ofta blown away av det där med barn- och ungdomsidrott och vad den kan vara, och i cuper är den i allra mest maxat format. Jag har sett jubel efter snygga insatser och framgång, lagkompisar som klappar om varandra. Men också ilska och ledsamhet, tårar över egna prestationer under sin egen förväntan – men som tagits om hand av peppande lagkompisar i äkta, nära kramar. Peppande ord, omtanke, gemenskap. Så jäkla fin är den, gemenskapen. Mål, reviderade mål, motgångar och framgångar. Ta hand om sig själv och varandra, växa som lagkompis, spelare och person. De förstår såklart inte det här själva, men det jag ser när jag får vara så lite som en betraktare utifrån gör mig så otroligt känslosam och glad. Det bygger dem för alltid, formar.
I helgen fick jag vara en liten fluga på väggen i det där och knappt ens det, men när jag summerar helgen är det från handbollscupen jag kommer minnas mest.
Och så fick jag se Alingsås för första gången. Det var en oväntat gullig liten stad med små trähus i centrum och nära vattenläge runt om, men är inte heller något som kommer sätta något större avtryck. Men i sol och bubblande vårkänslor hos invånare och besökare – inget att klaga på direkt.
En bild tog jag på Alingsås, utanför idrottshallarna. Och det som hände i hallarna behåller jag (och spelarna) för oss själva.
En del av en himla fin helg där april mötte maj – tack för det, vårvackra Göteborg och beyond!
