Våra barn har väl inte visat något jättestort intresse för att bada under semestern. De är inga sådana där som inte alls känner kylan i vattnet och ligger i oavsett väder och hur länge som helst. Tvärtom, de är ytterst skeptiska.
Stella är visserligen rätt tuff och har badat en del, hoppat lite från kanten och simmat utan puffar – men inte på samma sätt som inomhus. Max har man fått övertyga om att han ska bada, och verkligen ”underhålla” genom att dansa med honom i vattnet och verkligen locka. På ett sätt har det varit lite bekvämt så vi har inte brytt oss i att han varit ointresserad – han har ju lekt bra i sanden istället och vi har kunnat slappna av lite mer vid vattnet och fokusera på Stella. Så han har bara varit i två gånger, en gång i havet i Halmstad och igår i Dala-sjön.
Så hur det skulle bli idag, i badhus, med framför allt Max (att Stella älskar det vet vi), var intressant. Först var han skeptisk och ville inte alls bada. ”Nej!” var hans bestämda svar, varje gång vi frågade eller berättade att vi skulle bada.
Vi började sedan i varma babysimspoolen, och redan då blev det en hit. Vi kan konstatera att det är svenska vatten med toppar (den här sommaren) på typ 22 som inte varit så intressant. För efter att han kommit ner i vattnet första gången var han heeeelt galen. Hoppade från kanten, åkte rutschkanan i bebispoolen typ 100 gånger, simmade själv med puffarna och kastade sig ner i vattnet med huvudet före. SÅ kul att se! Gamla babysimstakter!
Stella var också en riktig fisk i vattnet, och nog är jag bra imponerad av både hennes simmande och att hon vågade hoppa från första trampolinen. Tuffing!
Vi hade några riktigt roliga timmar! Däremot fick vi vänta en hel timme på att komma in. Det var strömavbrott i hela hallen så vi fick inte komma in först. Väldigt drygt, inte minst då man ju med så små planerar mat och så… Nu blev det lite kortare bad för att inte få för tufft matkoma. Det gick men det var på håret! Inte optimalt att anlända för att få bada vid halv 11 och få komma in en hel timme senare, mitt i lunchtid. Lite MER efteråt var ytterst viktigt kan jag tänka mig!
