Alltså, det blev ju liksom två vilodagar (om man nu inte räknar yoga) och oj vilken grej! Jag orkade ju supermycket under dagens pass! Styrketräning med fokus mestadels baksida, riktigt kul idag när jag kunde passet som jag körde för första gången förra veckan och kunde ha bra tempo.
Evigt tacksam är jag till kompis-Mackan som kom och hängde med barnen en halvtimme så jag kunde klämma in träningen. Så svårt är det att få ihop det dessa dagar, och hur mycket det gjorde min dag kan jag knappt säga. Tack!
En annan grej som gjorde min dag var såklart restaurangkväll med bästa granntjejerna. Ikväll var uppslutningen bra och vi hade grymt bra diskussioner. Och några tråkiga, jag kunde t.ex konstatera att vi ligger i lä gällande sjukdomstyperna. I antalet dagar med frånvaro från förskolan hänger vi med i toppen (en position man ändå verkligen inte vill ha) men jag är evigt glad för att vårt antal besök hos sjukhus och akutinrättningar ligger i bott, likväl som antalet kräkningar och febertoppar över 40. Peppar peppar och ta i trä och hela hus och stockar!
Fast sjukdomarna håller i sig här. Vi tänkte ju att Max var rätt feberfri så att han vaknade lite varm från vilan var inte så lattjo. På förskolan uppmanade de oss att verkligen ta höjd för hemmadag (ar?) efter sjukan. På Max avdelning med vanligtvis 15 barn var de 3 idag. Två var nya tillbaka från sjukor men skickades hem med feber under dagen. 1 av 15?! Och 1 personal av 3?! Galet. Sanera stället? Övriga avdelningar rätt okej dock. Svagt veke i de små på småbarnsavdelningen, verkar det som.
Men, vi struntar i det. Jag har skrapat ihop mina jobbtimmar idag genom ett intensivt pass från tidig morgon över lunchen och några timmar nu såhär närmare midnatt. Med yttersta produktivitet. Så det får jag ju vara nöjd över?
Det gäller att bestämma sig vad man fokuserar på. Visst? Dancing in the rain, eller hur var det nu man sa.
(Men PS. Jag lovar här och ny, dyrt och heligt, att aldrig spendera en hel vinter i Sverige igen.)