Plank- och kvargpsykos

Intervaller alltså. Djävulens påfund. Fast ändå, så galet skönt – för känslan av att man verkligen maxar är ju bara så underbar. Många och långa gällde idag och efter 40 minuter på bandet varav 32 på intervaller var jag rejält färdig. Jag håller i med PT-online-passen och den här veckan när jag gör dem för andra gången så är det roligare för att jag vet vad som väntar. Å ena sidan är nya pass kanske alltid roligast men effektivitet och för min del kunskap om maskinerna ger en fin trygghet och möjlighet att få ut mest av passen.

Efteråt givetvis plankan. Den är ju evigt omtalad nuförtiden. Ingen har väl missat att det är allra bästa magträningen? Inte minst för oss som fött barn, för den jobbar även med inre magmuskulaturen och stärker upp helheten. Jaja, galet tråkig visserligen, men det får man ta. Clara benämnde det häromdagen som den ”kollektiva plankpsykosen”. Haha, helrätt uttryck!

20130118-084449.jpg
Jag höll i. Men kände mig mer som bilden på höger.

Apropå hype så har jag väl aldrig läst och hört och sett så mycket om kvarg som jag gör nu när jag läser en del träningsbloggar. En psykos än värre än plankan, nästan. Själv landar jag aldrig – jag försöker och försöker men usch vad jag tycker det är otäckt. Oavsett märke. Men jag försöker, det gör jag. Den bästa är ändå Lidls ”yoghurt-quark” som är lite utblandad och ger mer känsla av yoghurt (som jag egentligen inte heller gillar). Rätt god, billig och proteinrik. Tipset häromdagen var att blanda kvargen med typ en matsked jordnötssmör, lite kakao och hallon. ”Smakar precis som Snickers!”, ”aaaah uuuunderbart”, ropades det i träningsgruppen på FB.
Låt mig berätta. Snickers är gott, syndigt ljuvligt, och smälter i munnen. Kvarg med jordnötssmör, eh – not so much. (fast okej då, kanske för den som gillar den där kesellan nu då, så kanske ger detta tips något för någon?) Växer ännu mer i munnen, skulle jag säga.
För egen del funkar nog ändå med lite honung och nötter bäst, möjligen med bovetecrunch.

20130118-084539.jpg