Att lämna Kajen kommer bli rätt hårt ändå. Idag har det varit områdets dag, och hela torget var smockat med folk och loppisbord och happenings. Så himla härligt, och man glider runt som i minsta småstaden och känner så många.
Stella blev snabbt inspirerad av sin kompis Elsa som rensat rummet på lite leksaker och gick hem och gjorde detsamma. Tillbaka på torget gjorde hon noggrannt iordning en liten butik (som hon själv kallade det) och sedan satt hon och sålde sina grejer i närmare tre timmar. Det var ungefär det gulligaste jag sett! Och så himla bra att hon fick börja förstå pengar och dess värde, en litet steg i den riktningen iallafall, och tjäna sina egna. Hon var mäkta stolt över de 60 kronor hon skrapade ihop och sedan omsorgsfullt lade i sin spargris hemma.
Det vankades lopp också, 500 meter kajenloppet och det kämpades friskt. Duktiga, härliga barn! Jag är så blödig så jag fick torka bort både en och två tårar.
Lite ridning på det och dagen var förstås fulländad. Max klagade inte han heller, som fick gå på eget kompiskalas på Andys lekland. Det är gulligt på flera sätt förresten, att även sexåringarna bjuder hela gruppen så de små treåringarna får komma det med. Det förutsätter nog dock att man inte är hemma…
Ja hörrni, jag saknade mina tjejer i helgen som verkade ha det toppenbra i Götet – men boosten jag fått med min familj i helgen var värd ungefär allt och så otroligt välbehövligt den här helgen.
Nu är vi redo att kicka igång en väldigt intensiv vecka som toppas i helgen av bröllop. Och värmeböljan verkar hålla i sig dessutom – extra underbart!