Vi var helt färdiga efter ansträngningen i trädtopparna igår, så när vi kom hem efter ett par timmars grillning och häng vid en av alla fina grillplatser vid Isaberg var det ett par timmars ryggläge som gällde. Sedan började det regna.
Det fanns dock en sak jag verkligen sett framför mig att vi skulle göra under våra få Hestra-dagar, men att intervalla oss upp för branta slalombacken Isaberg kändes inte längre så lockande längre.
Två pannben och lika många övertygelser om känslan efteråt gjorde ändå att det en stund senare såg ut såhär.
Inramningen kunde inte bli mer fantastisk! Fräsch, nyregnad och därmed fullt syresatt luft, galet många fina lupiner och en fantastisk utsikt över småländska skogar och sjöar.
Isaberg är ungefär lika brant som Hammarbybacken för de som testat intervaller där. Väldigt brant! Men lite längre. Jag körde 4 gånger upp i stavgång, vilket bränner i kroppen som styrketräning men ger pulstoppar som under intervaller. En riktigt bra kombination och det kan vara bra att ha i åtanke om backintervaller känns för mastigt. Henke sprang den lite mer lagom branta vägen runt på uppvägen så vi tränade ihop men ändå inte. Jogg ner på samma väg för oss båda.
35 minuter senare var ett kvalitativ pass avslutat och nej vi ångrade inte detta pass heller, som man ju aldrig gör, för både träningen och upplevelsen hade alla rätt.
