Idag är en mörk dag. Vi fastnade framför twitter och live-nyhetssändningar igår kväll och förfasades, givetvis, över de scener som utspelade sig i Paris. Att somna kändes inte lockande, av rädsla för den mer tydliga bild av terrordådet – och världen – som skulle möta oss på morgonen. Att vakna i en mer tydlig bild av den mardröm som utspelade sig i Paris igår kväll.
Åter igen håller man sina barn lite extra hårt och känner att allt värdsligt mest känns oviktigt. Och tänker många extra tankar både åt de drabbade och alla anhöriga, och åt de som flyr – för det är just denna ondska de flyr ifrån. Och åt en galen, läskig värld.