Amningsdebatten rasar konstant. Det senaste är en vacker bild på Miranda Kirr som på sin blogg lagt upp en bild där hon ammar sitt och Orlando Blooms barn. I USA har bilden väckt stor debatt. Att amma offentligt är en stor grej där, liksom i många andra länder. I Sverige är vi ändå ganska fördomsfria gällande amning, och att amma offentligt är ingen stor grej utan ett naturligt inslag.
Fast visst finns det de som har starka åsikter i vart mammor bör amma sina barn, och anser att man bör hålla sig hemma. För ve och fasa om någon får se ett kvinnobröst när de ska njuta av sin espresso, eller än värre sin mat.
Som att man ser särskilt mycket bröst… Herregud. Varenda reklambild idag innehåller mer bröst än vad som visas under amning, och där görs just den sexuella anspelning som helt saknas när man ammar. När man ger sitt barn mat. Det naturligaste som finns.
Jag tycker dock absolut att man som ammande mamma ska visa respekt mot sin omgivning, framför allt i offenlig miljö. Men för mig innebär det att vara hyfsat diskret. Själv tycker jag att det känns bekvämt enbart om jag har något både ovanför och under barnets huvud och således också mitt bröst. Med det menar jag att inte visa hela bröstet eller något av magen. Det känns bara för blottat. Det löses ju enormt enkelt med kläder av den typen eller en sjal man lägger över (vilket också kan vara för barnets skull). Vad är problemet liksom? Sen täcker ju barnets huvud det mesta bröstet.
Nej, respekt borde snarare visas åt andra hållet. Mitt barn behöver mat, jag kan inte låsa in mig under ett halvår eller mer och aldrig visa mig ute. Men du behöver inte titta åt mitt håll när jag ammar. Visa den ammande mamman (och dess barn) respekt! Hur svårt kan DET vara?!
Men att gå iväg och amma långt ifrån alla andra, nej det skulle jag aldrig göra. I offentligt rum är diskret ledordet, men jag kan inte komma på ett enda ställe där jag helt skulle undvika att amma. Jag ammar utan tvekan på restaurang också, men eftersom jag vet att det är stötande för en del så gör jag det under en sjal eller lite avsides. Som gällande allt annat i livet så gäller det väl bara att ha lite känsla, och känna in läget där man är. Utan att för den delen ge rabiata motståndare rätt. Aldrig att jag skulle..!
I mitt eget hem däremot får man köpa det läge vi är i livet just nu. Där räds jag inte att amma när jag själv äter under en middag med vänner, vid vårt middagsbord. As simple as that.
Att detta kan upplevas stötande, störande, sexuellt, blottande, onaturligt eller förstöra en persons matlust övergår mitt förstånd…
Här har jag tidigare skrivit lite om amning – om mina överraskande starka känslor kring (det fantastiska med) amning som jag upplevde med Stella, och om hysterin i att absolut amma och att sedan sluta i ”rätt tid”, mina kluvna känslor kring att eventuellt sluta, och när slutet kom.