Stella fascineras av andra barn. Springer direkt fram och vill leka. Men vilken retsticka hon är! Ja, en riktig skitunge mellan varven om jag ska vara helt ärlig.

Arvid (Stellas stora kusin som snart är 6) följer hon efter konstant. Ställer sig och bara kramar honom, tar tag i hans hand för att han ska följa med osv. Så gullig, hon gillar verkligen honom! Sen nyper hon honom i armen. Han säger ingenting. Killen med jordens största tålamod och världens snällaste. Kanske just därför han inte får så många tjuvnyp, om än några.

Nils (lill-kusin som är 3) däremot, han gillar Stella men blir snabbt less på henne. Såklart, han är van att vara minst och snarare komma undan med grejer än att ha en liten pain in the ass efter sig. Stella nyper honom. Nils tjuter och gråter “Stella nyyyper mig!”. Stella nyper mycket lösare. Nils tjuter igen. Stella klappar pyttelite, bara för att testa. Nils tjuter. Stella tycker det är hur kul som helst och är än mer pain in the ass.

Andra barn leker hon med, men puttarna är inte långt borta. Hon testar gränser, är tuff värre. Och hon ger sig inte, det spelar ingen roll om det är ett äldre barn som säger ifrån eller puttas tillbaks, hon ska likväl ha den där grejen hon bestämt att just hon ska ha.

Behöver jag säga att det är lite smådrygt? Givetvis ger vi henne bannor när hon kliver över gränsen, givetvis uppmuntrar vi klappar och pussar till max. Men inte hjälper det. Jag håller tummarna att trägen vinner…

Följ mig!