Stella fick en docka i julklapp.
Men hon har inte riktigt fattat det där med dockan, och inte visat så stort intresse. Det var först efter att lilla månadsgamla Stina varit hos oss på besök som hon på eget initiativ började titta närmare på dockan. Hon började då också kalla den för just Stina. Utan att vi sagt någonting! Så gulligt.
”Njina”, säger Stella och kramar på dockan. ”Njina tåva” – Stina ska sova, deklarerar hon och bäddar ned henne.
Det finns fortfarande många saker som hon kanske leker med mer, men då och då plockar hon upp Stina och fixar lite. Eller bara pussas, med sin finfina smackande teknik som syns väl på bilden nedan. Det är mycket pussar nu generellt, på allt hon tycker om. Inklusive oss, vilket vi är mycket glada för. 🙂
För övrigt så sa Stella aldrig Stinas storasysters namn när de var hos oss senast – Nora. Men när vi idag tittade på foton på Nora så sa hon ”Nona!”. Så nästa gång vi träffar fina döttrarna R-sson så kommer nog Stella njuta järnet och ropa ”Njinja, Nona” om vartannat.