Igår eftermiddag var Max inte särskilt nöjd när jag hämtade Stella. Inte heller imorse, för då hann han nog inte äta klart helt och var arg av den anledningen. Jag mötte samma mamma vid båda tillfällena och hon fick nog en lite skev bild av hur vi har det. Max genomarg och jag utstrålandes superstress. ”Kan jag hjälpa till med något?” frågade hon lite försynt (och såklart väldigt snällt) imorse. 🙂
I eftermiddags var Max åter vaken vid hämtning så då tog jag det säkra före det osäkra och tog honom i bärsele istället. Betydligt lugnare. Med andra ord är han inte längre lika stabil vaken i vagnen, men en stor anledning till det är nog alla minusgrader och därmed stora risk för ”för kall” och ”för varm” när man förflyttar sig mellan hem, hiss, ute, dagisgård, kapprum osv. Har jag nämnt att jag är trött på vintern?
Efter en dag på rull – med frukost med P på kyrkiscaféet, mammagruppsträff på BVC med efterföljande lunch, lite fix i gallerian följt av hämtning och hemmalek har jag nu slagit mig ned i soffan för första gången idag. Skönt. Men bara en stund, snart ska jag packa ihop min av träningsvärk onda kropp och bege mig till SATS för ett första Shapepass. Egentid! Wow!