Det där med att låta barnen somna borta har jag förstått att det finns lika många inställningar till som det finns föräldrar.
När vi fick Stella var vi fast övertygade om att vi skulle kunna gå på middagar etc även fast vi nu hade barn, och hon blev snabbt en van vagnsovare. Ibland fick vi gå ut och gå läääänge för att hon skulle somna, men förr eller senare slocknade hon alltid och vi kunde ha en vuxenkväll ihop med våra vänner.
Sen kom så nummer två och vi fick väcka diskussionen igen. Vi får inte bli mer bekväma nu, bestämde vi oss för. Det blir ju lätt så när man får ytterligare ett barn, har vi förstått. Så när vi blev bjudna hem till Linda på lite middag/fest för att fira hennes födelsedag och barn var välkomna så var det ju självklart både att komma och att ta med barnen.
Max somnade i vagnen före halv 8. Det tog lite mer tid än vanligt, men var inte värre än så. Så små barn är ju så rutinfasta tidsmässigt.
Stella hade vi ingen brådska att lägga, även om vi oftast försöker hålla tiden hyfsat eftersom det är enklare så. Det kan ta upp till en timme istället för vanliga 10 minuter att somna, men det är värt en timme då en av oss är iväg lite då och då, för att sedan kunna umgås oavbrutet med vännerna.
Det var ett gäng barn där igår så det var ganska speedat. Vid 9 landade Stella dock sömningt i soffan och vi tänkte först att hon helt enkelt kunde få ligga där tills hon somnade framför filmen. Men vid ett tillfälle frågade hon ”Var är den där tjejen som busade så?” (en 2-åring som också var kvar hela kvällen) och då sa jag att hon var trött och skulle lägga sig, varpå Stella sa ”jag är också trött och vill sova”. Så då tog vi snabb action och la henne i värdparets säng. Jag fick ligga bredvid (lite extra trygghet behövs i nya miljöer) men hon somnade på 5 minuter.
Sen hade vi en mycket trevlig kväll med vännerna. Vid halv 1 ringde vi taxi, packade ihop barnen som såklart vaknade men var vid bra humör, och åkte hem. Stella gick och la sig med ett glatt Godnatt och somnade direkt. Max behövde lite buff och ramsa när han lagt sig (men fick ingen mat), men somnade snart och sov resten av natten (ja, nästan till 06.30 utan uppvak, jag är nöjd!)
De tar nog ingen skada av att få somna borta 1-2 gånger i månaden eller så. Och vi kan ha vårt vuxna umgänge. Guld värt.
Hur gör ni?
(Givetvis kan det bero lite på barnet också. 2-åringen igår var vaken till halv 1, utan så mycket som ett enda gnäll, utan var bara supercharmig och gullig hela kvällen. Det skulle ju aldrig funka med Stella, hon skulle ha brytit ihop ungefär en gång i kvarten, det gör hon när hon blir trött…)