Väldigt rutinerat att ha avbokningsbara tågbiljetter. I ljuvligt väder (som alla dagar i Köpenhamn, grymt flyt, vi har fått söka skugga) som nu också spridit sig till Halmstad – i kombination med längtan efter barnen, som vi vill hinna bada lite med – så bokade vi om resan. Från eftermiddag hemåt till redan vid 11. Så nu korsar vi sundet igen och ser fram emot att komma hem till världens finaste små, och saknade.

20120725-120601.jpg

Saknade – och nu ska det bli så roligt att vara med dem och göra saker för dem (Astrid Lindgrens värld på schemat för veckoslutet). Men att ha ett par dygn då man bara är ett par, och verkligen får umgås med bara med varandra – det är guld värt.
Det där med par som aldrig känner ett behov av att bara vara ett par och inte föräldrar, det kommer jag aldrig kunna förstå. Som aldrig aldrig lämnar bort barnen. Hur hinner man på riktigt uppskatta varandra och vårda relationen då? Ja, relationen finns ju där även när barnen är med och de stärker den, men att uppskatta varandra för det man en gång föll för, och ge det tid, det tror jag att är enormt viktigt. Jag är glad att vi får möjligheten då och då. Och att vi då tar den, prioriterar det.

Fast förresten, H har bokat i tyst avdelning på tåget åt oss, kanske är två dygn mer än nog. Haha. 🙂

Följ mig!