Mina kompisar hemifrån Dalarna är skidåkare nästan varenda en. Det innebär att vi gärna umgås i skidbacken, och försöker hitta något tillfälle varje säsong. Vanligtvis har vi en tradition av att åka till Sälen ihop en helg – det ligger väldigt naturligt till från Borlänge – men när den av vännerna som är den kanske allra mest entusiastiska skidåkaren fyllde jämt och firades i somras så bestämde vi oss för att ge en ny upplevelse; en resa till en traditionell skidtestarhelg i Åre. Inte för att vi kanske var så jätteintresserade av skidtestandet, utan för att vi såg möjlighet att smygstarta säsongen lite och inte ha problem att få ihop tiden med konkurrens av utspridda sportlov och annat under den senare delen av vintern.
Och, vilken upplevelse vi fick!
Jag hade aldrig kunnat drömma om att Åre skulle visa sig från en så oerhört bra sida som den gjorde under helgen. Vädret var fantastiskt för årstiden, backarna fina och med gott om snö och världen var sitt kristalligaste och vackraste jag. Som vi njutit denna helg!
Jag hade inte möjlighet att vara ledig från jobbet efter mina dagar i Bad Gastein så jag anslöt lite senare än de andra, men med flyg hann jag ändå upp i tillräcklig tid för att få både skidåkning och umgänge. Sen ska poängteras att jag inte alls ser poängen med att flyga egentligen, för när tiden räknas ihop är tidsbesparingen knapp och bokar man tåg i tid är det prisvärt och bra, och på hemvägen njöt jag av att sitta stilla på ett tåg istället.
Skidtestarhelg i Åre
Vi testade skidor också, och de hårda pisterna passade egentligen riktiga pistskidor bättre och min kompis blev riktigt förtjust i Head Supershape Magnum medan ingen av oss riktigt fastnade för K2 Luv Machine eller Scott Venture. Allra skönast var ändå mina egna Völkl Kenja, trots att de är mer allmountain än toppen för hårda pister som denna helg, och jag är så nöjd med dem.
Skidåkningen var för årstiden riktigt bra i de pister som var öppna. Åre kan nog inte var mer nöjd med sin premiärhelg, som bjöd på betydligt härligare backar än man kan vänta sig denna årstid. Det bådar gott inför säsongen, och jag håller alla tummar för att kylan får hålla i sig så att man nu bara kan bygga vidare på det man lagt grunden för.
Åtta i åttan
Upplevelsemässigt så fick vi den mest fantastiska upplevelsen denna söndagsmorgon, då jag och en kompis ställde klockan tidigt och gick hemifrån runt kvart i 8 och traskade i månens sken mot VM8-an. Den öppnar alltid klockan 08 på morgonen och ”åtta i åttan” är en klassiker i Åre. Det är ett gäng entusiaster som är på plats innan liftarna öppnar, och den tidiga morgonen belönas med nypistade backar – och inte minst (om vädret är som idag) helt magisk soluppgång över fjällen.
Vi hade två helt magiska timmar i backarna, och det var verkligen hur grymt som helst att få några timmars riktigt bra skidåkning och sedan ändå åka hem mot Stockholm och familjen i hyfsad tid. Det var inte sista gången jag stod i VM8-an i gryningen – för jag ser det som ett riktigt bra sätt att kunna få några grymma åk även när vi är här med familjen, innan de andra knappt vaknat. Misstänker en varannan dags-grej här för mig och Henke…
Åre snapshots
Och Åre då? Jo, det var sitt vanliga, helt fantastiskt vackra jag. Snön färgade världen vit, kylan – mellan minus 2 och fullt överkomliga 10 – fick alla små snöflingor att gnistra som stjärnor och decemberljuset gav ett helt magiskt sken och kombinerades så fint med all julbelysning. Fullkomligt älskvärt! Och så åt vi finmiddag på Capo och hämtpizza från Werséns, gick på After ski på Fjällgården såväl som Verandan, lunchade på Fjällgården och fikade i backen, kollade in alla butiker med sina speciella erbjudanden denna helg, shoppade järnet på Norröna (inte jag, men de gick väldigt plus på mitt gäng kan jag säga), klämde och kände på Odd Mollys nysläppta skidkollektion, hängde runt i byn och umgicks alla 11 hemma i vår lägenhet och i den hyrda i Brunkulla. Och mer. Det var onekligen en fantastisk skidtestarhelg i Åre, och jag tror min kompis är nöjd med sin present. Det är alla vi som gav den också.