nackareservatet löpning nacka lisa

Igår var jag iväg på ett kvällsevent. Det var Dustin som bjöd in till vad de kallar ”women in business” – ett nätverk för kvinnor i ledarroller inom IT-branschen. Det var otroligt inspirerande med föreläsningar om hälsa från ett holistiskt perspektiv, om innovation och företags förmåga till sådan och allmänt om Dustin och deras IT-resa. Resiliens innovation och entrepenörskap, som de sammanfattade det. Men framför allt; härligt mingel med en massa grymma kvinnor i olika åldrar och med olika roller och arbetsgivare. Jag har ibland tänkt att nätverk för kvinnor känns lite passé – det finns väl hur mycket kvinnor som helst i IT-branschen och absolut även i ledande positioner. Behövs sådant verkligen fortfarande? Hos mina senaste arbetsgivare – ja, faktiskt ända från start (med undantag från mitt allra första jobb efter universitetet som var en bit ifrån där jag sedan hamnat) – har det varit regel snarare än undantag. 2 av 3 arbetsgivare har haft kvinnlig VD, och det utan kvinnlig VD hade nog ännu fler kvinnor än män i ledande positioner så ja – jag har hållit mig i sådan sfär. Tillfällighet eller medvetet? Jag skulle säga omedvetet medvetet. Det är bara moderna arbetsplatser som tilltalar mig. En modern arbetsplats behöver kanske inte ha 50-50 fördelning men är jämlik. Jag har aldrig direkt behövt slå underifrån, men att ta min plats har varit självklart. 

Men samtidigt; sedan kommer kvällar som igår och så känner jag både kraft och boost från möten och samtal. Och kanske behöver kvinnor faktiskt dessa tillfällen för att vissa tankar och funderingar trots allt till viss del kan vara av annat slag? Vi hade på många sätt samma agenda, vi som var där igår, och samtalen var direkt öppna och givande. Så grymt! Jag ska se till att göra mer sådant. 

Det är ändå en skillnad nu som egen – att jag måste ta ansvar för min egen inspiration och utveckling. Tidigare serverades jag utvecklingsplaner och utbildningar, inspiration från externa föreläsare eller från andra delar av verksamheten. Nu måste jag ta ansvar för det själv, och jag insåg igår hur givande jag upplever det att lyfta blicken. Jag känner direkt sug efter vad min nästa riktigt stora utmaning ska vara, och hur kul det ska bli. Det är inte tankar jag tänkt sedan jag blev egen för 9 månader sedan. 

Just det har varit så himla skönt. För första gången i livet har jag sedan jag blev egen bara tänkt här och nu. Det jag gör är på ett sätt mer på nivån av det jag gjorde för ett gäng år sedan, men jag har sett det stärkande på sitt sätt. Stärkande i att gå ett steg närmare en IT-leverans och inte bara jobba med ledarskap och taktisk/strategisk nivå, vilket är en bra insikt i verkligheten. Kunskap om en annan form av organisation. Äh, jag behöver inte gå in på det – men det finns så mycket att ta med sig. Och jag har gjort det utan tanke på nästa steg. Här och nu är så bra! Och det har varit en sådan befrielse. Det är onekligen rätt amazing att jag har kunnat jobba bra och inspirerande och samtidigt gå från ett slitet och utarbetat jag till en rätt stabil version av mig själv. Jag är tacksam för det. Jag har annat i backspegeln jag är betydligt mer stolt över vad gäller leveranser och genomförda förändringar, men det finns olika syften med olika uppdrag. 

Någon kanske sitter här och undrar vad min business och min kompetens är egentligen? 

Jag var konsult i runt 10 år på en amerikansk konsultjätte först och senare ett (fantastiskt) konsultbolag med spjutspetskompetens, och jobbade sedan 6 år på ett multinationellt företag – allt inom IT och med huvudsakligt fokus på affärssystemet SAP (inom mestadels sales / supply chain / logistikområdet) och integration (mellan system internt och/eller mot partners). Oftast i roller som ledare i leveransdimensionen; projektledare och liknande. Mitt största team har varit 25 lokala personer samt ett gäng offshore och ansvar för leveranser köpta som tjänst. Budgetansvar har varit i storleksordningen… väldigt stora, typ. Det är också detta ben jag bygger mitt egna företag på nu, och tar konsultroller inom. Det kan vara projektledare, interimledare av något slag, managementkonsult. Mina starka sidor ligger i att jag har en teknisk grundförståelse men lätt hoppar mellan operativ via taktisk till strategisk nivå och länkar ihop dem liksom kan särskilja dem från varandra. Och älskar ledarskap i de flesta dimensioner. Jag har jobbat med många olika leveransmodeller, och tycker att just den delen är grymt kul – och viktig. Har konstant tankar på förbättringar, och är rätt stark inom att styra leveranser liksom leverantörer genom effektiva processer. Och genom att ha kul! Jag är rätt transparent av mig. Går in i saker med ett leende och tilltro till andra. Positiv och energisk, men rak. Skulle jag nog sammanfatta det själv. 

Men så har jag ju bloggen också. Mitt enorma intresse för resor, och behov – ja jag kallar det behov – av att skriva om dem. Att vara egen innebär också att jag kan välja att lägga tid på det. Jag måste givetvis ha ledigt från en kund om jag är på uppdrag, men vad jag gör på min ledighet spelar ingen roll. Hos många arbetsgivare är det inte populärt – om ens tillåtet – att få inkomst från andra håll. Jag kan kombinera nu, och ha verksamhet i båda benen; IT-konsult och reseskribent. Jag tänker att den kombinationen tillför något i mitt liv, och exakt hur kombinationen ser ut kan få vara styrt både av lust och behov och av tillfälligheter. Står jag mellan uppdrag som konsult – det kommer hända – så kan jag lägga mer tid på blogg och podd. Har jag tid under uppdrag är det inga konstigheter att ta ledigt för att göra någon resa av typen pressresa eller destinationskampanj. 

Intäkten från mitt skribentben (hör ni att jag ogillar ordet influencer?) kommer aldrig att gå att komma i närheten av det från mitt IT-jobb vilket innebär att det är det sistnämnda som ger mig frihet i livet. Till det liv jag vill leva inklusive de resor jag vill göra. Det, i kombination med att innehållsskapande i sig inte skulle roa mig och utmana mig tillräckligt i längden för att utgöra 100% av mitt jobb, gör att jag inte tror att fördelningen någonsin kommer att slå över mer mot resefokuset än 25-75 eller så. Intäktsmässigt kanske 10-90. Tror; Men man ska aldrig säga aldrig. Det är en business som såklart kan utvecklas.

Mesta fördelar som egen? Ekonomin (när det går bra), variationen, friheten. 
Sämst som egen? Att inte vara fullt på strategisk nivå eller mest där det händer (pga det är i princip alltid roll för anställd), avsaknad av riktiga kollegor och samhörighet (men jag saknar inte det alls och ser Annika som min närmsta och mitt nätverk får fylla resten av behovet). Kanske osäkerheten (om jag vid nyår blir utan uppdrag ett tag och inte kan hantera det mentalt som jag hoppas kunna hantera det). Hehe. Utvecklande. Jag sätter det på plussidan.

Funderingar på det? 😊