Och augustis avslut, för all del.
Augusti, var det årets hittills snabbaste månad? Jag som skulle omfamna sommaren, njuta av de varma dagar vi inte fick i juli och absolut inte falla i någon lömsk ”nu är det nästan höst”-fälla. Och sen; oops, woops, poff över och förbi? Så snabbt? Jag får väl säga att det fanns förhoppningar kring vädrets revansch efter den kallaste och regnigaste juli på evigheter, men tyvärr gjorde inte augusti jobbet.
Jag satt i kvällssolen en kväll med kollegor för ett glas, och det var så skönt så skönt… men innan kvällen var över hade spöregn tagit över och på min väg till tunnelbanan i centrala Sundbyberg mötte jag i mörkret en enda person och denna bar pannlampa…. Men jag är inte bitter! (?)
Någon höstkänsla i augusti hade jag dock inte, och vardagens ankomst en kort bit in i månaden var snabb och mest… skön? Jag är så glad att vi bestämde oss för en spontan resa till värme och en annan känsla under semestern, och tacksam att vi hade möjligheten – annars vet jag inte hur jag hade mött den efter en ledighetsperiod som ärligt talat i stort underlevererade. Jag är inte redo för tända ljus och inomhusbrasa, direkt, men trots allt helt okej rustad för arbete har jag märkt. Inte genom pepp kanske, men absolut genom en starkare motståndskraft till timmar och utmaningar. Jag tror knappt jag trodde på det själv på förhand, men märker det i varje dag. Återhämtning, i rejäl dos. Så viktig den är.
Kring livet i stort och perioden som sådan är insikten densamma varje höst. Lika mycket som jag älskar avbrotten från vardagens mönster, lika mycket älskar jag när de återkommer. Någon ”lunk”, det ord som brukar ligga efter vardag, är inte så kännbart i mitt liv som innehåller aktiviteter, fångande av dagar och variation – men känslan när barn går till skola, har aktiviteter och vi alla har vårt så som vi vill ha det är så skön. Befriande. Vald. Är detta ett ekorrhjul, så finns det ingen annanstans än mitt i det som jag vill vara (förutom ibland när jag behöver en paus eller variation).
Sen tog jag rätt snabbt en paus då, kan man ju tänka med tanke på inläggets rubrik. Gotland. Jag och Annika planerade som så ofta en hotellnatt med fullt fokus på vår podcast Att resa-podden och allt som kommer därtill (det är inte lite, kan jag meddela) men priserna i Stockholm var dyra och tiden för knapp för det vi ville hinna.
Hej workation (med egentligen bara work) Visby!
Det var en strålande idé, utan tvekan. Otroligt att kunna ta sig till en enkel, liten nära flygplats i Bromma och 30 minuter efter att ha lyft göra nedslag i Visby. En timme eller så dörr till dörr (från närbelägen arbetsplats) – nej men hade jag ens hunnit hem till Nacka på den tiden? För Annika från hemmet i Nynäshamn visserligen lite längre tid men i bekvämlighet överlägset på en båt.
Visby. Men åh jag älskar Visby så! Är det vackraste staden i Sverige? sa vi till varandra gång på gång. Och varje gång svarade vi ja. Visby är vackrast i Sverige, så är det bara.
Podden har fått sina strategiska mål för månader framöver på gränsen till år, planer finns framarbetade och ett antal avsnitt är inspelade. Peppen är stor!
Så, på det sättet mötte vi Visby. Med stora delar jobb men också löpturer längs hav och runt ringmur, goda middagar, promenader och för min del stora doser nostalgitrippar, fotande och absolut on top of it; njutbart boende på fina Villa Alma.
Jag längtar redan tillbaka till nästa gång!
Och september förresten? Jag kommer hantera den som en sommarmånad, tacksåmycket.
