I år har jag verkligen fått i mig en finfin dos av kräftor, efter alla mina tillfällen hemma själv då jag passat på att köpa mig ett helt kilo.
Men inga jag ätit i år har ens varit i närheten av dessa. Klasskillnad. För igår blev vi nämligen bjudna på äkta insjökräftor, bjudna på av J, och fångade av hans pappa. Kräftorna var ljuuuuvliga, tillbehören finfina och supertrevligt sällskap gav en sen kväll.
Tack så otroligt mycket J&L, och J’s pappa, och övriga middagsdeltagare!
Stella sov i vagnen, men nåt hände efter lugn filmtittning på kvällen där – och hon totalvägrade först lägga sig överhuvudtaget. Det har vi aldrig varit med om på det sättet. Välling vägrade hon också. Det tog en timme av protester (med försök i säng, vagn, famn, …) innan hon kapitulerade i min famn typ 21.30. Somna i famnen har inte heller hänt sedan hon var bebis. Så kan det gå… rätt drygt, men vi fick många timmar med vännerna ändå, eftersom hon var lugn med film först och sen ju sov fint. Efter vaken biltur hem sent inatt somnade hon dock om fint hemma och sen hörde vi inte ett knyst förrän 9 imorse så hon fick sina timmar hyfsat ändå. Skönt tyckte vi imorse iallafall…