Max vaknade till så jag hämtade honom. Efter lite mat somnade han om i min famn. Han gör inte det så ofta, det hinns inte med och han gillar ju mest att sova själv.
Men nu passar jag på. Jag borde egentligen väcka Stella, men näe. Jag tänker inte röra mig ur fläcken. Han är så ljuvlig och luktar så gott. Jag älskar att känna hans avslappnade tyngd mot min mage. Så här tänker jag sitta kvar så länge jag bara kan. Bebisgos. Magiskt.
