Idag lämnade jag familjen och de övriga och åkte iväg för en hel dag bara för mig själv. Ruggigt lyxigt.
Anledningen var dyk, nu resans fjärde och femte. Eftersom jag vet många som gillar skandinaviska Lanta Divers och även har en kollega som jobbat där, så blev det med dem jag åkte iväg. De har även tre-dyks-utflykter men även om jag gillar dyk mer och mer för varje gång så är jag inte tillräckligt entusiastisk för tre dyk än. En dag med dubbla dyk vid Koh Haa kändes lagom.
Lanta Divers, även kända för svenskt lösgodis.
Redan halv 8 blev jag upphämtad. Sen åkte vi med stor båt (var vi kanske 20 pers?) de två timmarna ut till dyk-siten Koh Haa.
Dyken var fantastiska. Fantastiska. Vi såg så galet mycket fina fiskar och sikten var grym. Andra dyket njöt jag lite extra, för då såg vi en stooor leopardhaj och det var faktiskt jag som först fick syn på den och gjorde divemastern uppmärksam på den. Måste känna mig lite nöjd med den, för det tyder på att jag slappnar av mer och vågar kolla runt mer själv och inte bara förlita mig till vad divemastern upptäckt.
Mindre mysigt var däremot stora stim av små brännmaneter som gjorde oss illa, främst första dyket. Otrevligt. Vi fick ösa vinäger på utsatta kroppsdelar när vi kom upp på båten. Främst runt läpparna för mig, resten gjorde inte så ont (fast värre på andra, verkar ha med hy att göra, typ som med myggbett?).
Jag dök med divemastern Nin som buddy och med oss var ett supertrevligt australiensiskt par som jag pratade mycket med hela resan.
För övrigt var det sjukt många dykare i vattnet, konstant andra grupper ovanför och under en. Inte så charmigt. Men de som kom från Koh Tao pratade just tvärtom och tyckte det var lugna vatten. Hm.
Hela dagen var en riktig energiinjektion. Fin båttur, avslappnande, trevligt folk av många nationaliteter, god mat osv. Och inte minst egentid. Ah, bristvara.
Nu lär det inte bli mer dyk denna resa, men definitivt nästa. Påminn mig om jag tvekar och verkar ha glömt hur roligt och häftigt det är…