Förmiddagens väder var ju ändå föga inspirerande för löpning, men sen blev det både varmare och ljusare. Då jag har inplanerade pass på SATS både måndag och onsdag så ville jag inte bli lika sliten som efter förra helgens långpass (då jag kände mig superpigg men vid träning tre dagar senare fick värsta krampen i hela benen och därpå träningsvärk som höll nästan resten av veckan). Därför bestämde jag mig för ett kortare pass istället, mer tempo och intervaller.
Det fick bli gamla välkända Årstaviken runt. Nu kan man springa även på Årstasidan, som trots norrläge torkat upp helt. Nice!
Så jag inledde med 6,6 km löpning i okej tempo. Avslutade med 800 m nedjogg i lite lägre tempo. Var väldigt trött efteråt, om långpassen känts noll jobbiga konditionsmässigt, och jag känt mig lätt, men haft enormt stumma ben på slutet så var detta tvärtom. Rejäl puls, kände mig tung men ändå fräscha ben. Så en bra kombination då, antar jag.
Jag var på tok för varmt klädd. Med underställ under Craft-tightsen klibbade benen helt ihop typ, och upptill var det också för varmt med underställ och löparjacka. Tunnare jacka och utan underställ hade varit lagom. Extra drygt, hatar att bli varm. Huvudbonad behövs inte heller (fast jag måste köpa bättre hörlurar annars märkte jag…)
Och mitt emellan löpning och nedjogg då? Jo då tog jag mig an denna backe under 10 intervaller. Den ser inte mycket ut för världen men det kan jag lova att den är. Galet jobbigt. Men kvalitativt.
Veckan som kommer blir det nog de där två passen på SATS (ska bl.a testa nyheten ViPR och köra ett Shape-pass för en kollega som är PT på SATS), och långpass i helgen.