Halloweenandet och förbättringspotentialen

Barnen hämtades hem från härliga dagar i Dalarna (eller vad sägs om äventyrsbad, museum, skridskor, kusinhäng, pysslande mm?) och då lockade direkt att gå loss med ”Bus-eller-godis”-ande. Enormt taggade barn gjorde gata upp och ner i kvarteret, fick sällskap av klasskompisar efter ett tag och hade allmänt roligt. En välfylld påse med godis blev det också.

Jag skrev ju lite om hur jag tänker kring Halloween redan igår, men jag kan bara slå fast vid det. Barnen älskar det och när de senare kom hem var lyckan lika stor över alla som kom och ringde på hos oss istället och visade läskiga outfits.

Däremot är jag nybörjare, liksom många andra verkar det som. Det där med datum är tydligen en utmaning, men de som starkast hävdar sin rätt menar att det är det riktiga (amerikanska) Halloweendatumet som gäller och då är det alltid 31 oktober oavsett veckodag. Inte helgen före alla helgona. Inte dagen före alla helgons dag. 31 oktober. Lägg det på minnet! (Vi blev alltså godkända i år trots förvirring in i det sista)

Sen ska jag se till att de får en varsin liten pumpakorg i plast istället för en ful kasse att gå omkring med. Och så ska jag köpa hem riktig ansiktsfärg så de kan få riktiga målningar och slipper halvhjärtade försök med utgångspunkt i min sminkväska. Sedan måste ju huset pyntas mer så att de små grann-gastarna vågar sig in – pynt utanför verkar visa om man kan tänka sig besök eller inte. Eftersom barnen i år var borta mesta delen av veckan fick vi inte ens till en pumpa som vi brukar…

Lyckades ni i år? Lyckliga barn?