Resa i samarbete mellan Att resa-podden och Tyska Turistbyrån + Dresden Marketing.
Annika – min fina kompis och poddkollega – skämtar ibland lite om hur icke-kulturell jag är, och om hur lite Tyskland det verkar finnas i mig. Hon har bott i Berlin, älskar att resa till Tyskland – från stora städer till små samhällen – och tänker att jag inte alls är där. I kärleken till Tyskland och fascinationen till vackra slott och grön natur. Och nej – jag har kanske inte samma kärleksrelation till Tyskland på det sättet, men faktum är att jag har en rätt diger relation till Tyskland. Ungefär såhär;
Tysklandsjobbet och jag
Jag har jobbat länge med ett stort affärssystem med rötter i Tyskland, så mina jobbresor till Tyskland har varit ett gäng. Det har varit små städer och större, gulliga byar – och professionella kontakter och kontorsbyggnader. Kanske inte de mest speciella eller upplevelserika mötena med ett land sett till upplevelser och turistattraktioner, men samtidigt så vidhåller jag att nära arbete med människor från ett annat land är intressant och kul – och det gäller även så nära länder som Tyskland. Det är fascinerande hur arbetskultur kan vara så annorlunda mellan länder som på ytan är så lika.
Senast jag var i Tyskland var tre år sedan (nu jobbar jag inte i samma kontext längre vill säga) – och då var det gulliga Saarbrucken i sydvästra Tyskland, på gränsen till Frankrike, som var föremålet för besöket.
Turistdestinationerna och jag
Berlin
Hur länge har inte Berlin varit en måste-besöka-destination? Av olika anledningar mellan åren, känns det som. För runt 8-10 år sedan känns det som att Berlin var en hipp destination att besöka, en riktig ”New York möter Europa möter gammalt och nytt” – och ett ställe som bara måste besökas. Det är med all rätt – Berlin bjuder på coola byggnader, områden och restauranger/barer, det finns massor av viktig historia och en skön puls. Men, nu har nog ställen som Warsawa, Krakow och Ljubljana tagit över i gengren, och Berlin mer parkerat sig i kategorin Klassisk weekenddestination, och befinner sig på bokningstopplistor av den anledningen?
Vi gjorde Berlin 2010, och jag tyckte om men är inte hooked nog att återkomma gång på gång på gång. Någon gång ska dock jag tillbaka… om inte annat för att ta lite finare bilder. Hehe.
Moseldalen
Ungefär i samma veva, eller något år senare, var jag med mitt dåvarande jobb i Moseldalen på konferens. Den mesta tiden spenderades således i konferenssalar och kringliggande faciliteter, men jag kom hem med mersmak. De där gröna kullarna – och alla fina vingårdar med härliga viner – kändes oerhört värda att komma tillbaka till.
Dortmund
Nej – Dortmund tillhör kanske inte direkt de mest vanliga turistdestinationerna i Tyskland, men destinationen blev desto intressantare när Sveriges öppningsmatch i VM 2006 hölls i staden. Jag och Henke bilade ner, från Stockholm via Danmark och in i Tyskland – en nätt resa om runt 130 mil enkel väg. Det vi belönades med var visserligen blygsamma 0-0 mot Trinidad & Tobago, men vi hade mäktiga festivaldagar i industristaden i Ruhrområdet.
Dresden
Att min nästa riktiga turistdestination blir Dresden känns väldigt rätt. Det är en stad som kan ses som en ”secondary city” – som har massor att erbjuda lite i skuggan av omtalade storasyskonet Berlin. Bara en tågresa på knappt ett par timmar från Berlin (mitt emellan Berlin och Prag kan man säga) ligger staden som har runt en halv miljon invånare, ligger på båda sidor av floden Elbe och har ett vackert läge både tack vare det och genom omringande bergskedjor, bjuder på milt klimat, barockarkitektur, konstsamlingar och museer, och som kallas ”Florens vid Elbe”. Den anses också vara en av Europas grönaste städer, med fyra naturreservat och stora naturskyddsområden i eller kring staden. Dresden bombades oerhört hårt under andra världskriget, återuppbyggdes under många år med stora förändringar såväl som en hel del bevarande av ursprungliga byggnader och är numera på god väg att åter igen bli en av Tysklands viktigaste turistdestinationer.
Vi ska se staden på cykel och stadsparken under ett morgonyogapass, besöka flera vackra slott – Schloss Moritzburg, Fasanenschlösschen och Leuchtturm finns på vår önskelista, gå på stadsfestival, äta god mat och inte minst vandra i den kända nationalparken Säschische Schweiz. Det är ett område som fått sitt namn av vad tyskarna ansåg vara det vackraste stället i världen och som ser ut ungefär som denna nationalpark mellan Tyskland och Tjeckien; Schweiz. Därav det kanske lite förvirrande namnet.
Vi åker redan till helgen – jag och Annika alltså, som alltså gör denna resa som en samarbetsresa för Att resa-podden – ni hänger väl med i bloggen och på Instagram? Och, det kommer såklart en del i poddformat längre fram också.
Ungdomsutbytena och jag
1996 och med flytande tyska
Sista året på gymnasiet skulle tyskan bestämma färg. Jag läste tyska hela högstadiet och gymnasiet, och var riktigt bra på det. Viktig kunskap, förstås, det där med tyska… eller inte. Lite sorgligt känns det allt att tänka på att det språk jag utan tvekan tog mig fram med till vad som kändes som hundra vardagsprocent till så stor utsträckning (cirka 95%) försvunnit från mitt medvetande. Men, under utbytet med den tyska skolklassen rådde inga tvivel och det var roligt att ha en tysk boendes hemma några dagar – men oerhört mycket roligare att själv åter pröva vingarna på besök i Tyskland och vara inneboende i den tyska familjens lägenhet i en stad jag inte ens minns namnet på, än mindre vilken del av Tyskland den låg i. Men upplevelserna minns jag. Hur vi besökte naturområden, bombade städer, kyrkor och monument. Att jag, som var en av få med körkort, fick provköra familjens gamla trabant. Hur vi köpte weissbier (varför just det?) på affärerna och festade på i smyg efter att lärarna dragit sig tillbaka för kvällen. Umgicks över landsgränder och byggde relationer, språk och kulturell förståelse.
1990 och strax efter Berlinmurens fall
Min historia med Tyskland går ännu längre tillbaka i tiden. 1990 var jag 13 år gammal, och mina föräldrar vinkade av mig vid en buss på en parkering i Borlänge – för att ge mig iväg på en resa med min kör i buss hela vägen ner till dåvarande Tjeckoslovakien för boende i familjer (!) och ge många konserter. Och – göra ett stopp i Berlin. Muren hade just fallit. Jag förstod att jag besökte Tyskland under en historisk period, men kunde givetvis inte ta in omfattningen av den förändring som staden och hela regionen just varit med om – och som skulle pågå i många år till.
Dresden – snart ses vi!
Så, det är väl hög tid att åka tillbaka till Tyskland, eller vad säger ni?