Jag var medbjuden på intervaller på Zinkensdamm idag, och sånt kan ju vara kul… Eller är det bara jag som egentligen tycker att banintervaller är väldigt tråkigt? Mycket handlar det förstås om att det är så himla jobbigt. Ljuvligt på ett sätt, men kräver sitt pannben. Jag kan villigt erkänna att det är ett pannben som jag har svårare att ta fram om det gäller något utan mål. För jag har inget löp-mål just nu. Vanliga löparintervaller i härlig terräng för konditionens skull, jovars. Nöta satans-400-meters-på-bana mer eller mindre ”för skojs skull”, nej tack helst inte faktiskt.
Jag tog med gymkläder imorse istället. Men så visade sig dagen igen, och det gjorde den från sin bästa sida. Denna underbara höst vi har!
Jag gjorde förstås det enda rätta, jag som bor så nära så jag har möjlighet att tänka om. Gick hem på lunchen och bytte om hemma, joggade till utegymmet och körde ett gammalt välbeprövat cirkelpass. Betydligt tråkigare utan det fina sällskapet jag haft några gånger vid Årstaviken (kan vi göra det ihop igen snart?) men en fin genomkörare och såklart en energiinjektion under dagens ljusaste och härligaste timmar.
Utegymmet i höstskrud och dagens fiende – monkey baren som jag gav mig på några gånger. Med uselt resultat. Hallå, för några månader sedan var jag ju på bra väg gällande dessa, vad hände?!?
Fredagsfys före fredagsmys, som det gamla lofsian-talessättet heter.
Och apropå fredagsmys så blir det ett alternativt sådant, för vi har minsann gått och blivit med barnfritt ända tills imorgon då svärföräldrarna snajdade in på eftermiddagen och tog med sig barnen till kusinerna i Bromma. Woopwoop fredag och allt sånt där! Det blir med andra ord fredagsmys med middag osv osv osv (inklusive spännande landskamp!) i stan. Härliga tider! Härliga helg!