Herregud

Jag tror inte så många människor kan bli kära i en teknikgrej, men jag, jag kan det. Föremålet i fråga är en rosa minidator från HP. Den är så grymt snygg! Och hur behändig som helst. Så. En sån vill jag ha. Desperat. För ett tag sedan snubblade jag in på Anna Hibbs blogg, och läste att hon någon gång den närmaste månaden skulle lotta ut en. Så sedan dess har jag fått gå in på hennes blogg regelbundet för att lyckas tajma tävlingen.


Här är Anna Hibbs på bild med den åtråvärda laptopen. Bilden lånad från hennes blogg

.
Nu ligger tävlingen i hennes blogg. Och man ska skriva ett inlägg i sin blogg om varför man är den som ska vinna laptopen. I dessa tävlingar brukar alltid någon vinna som har någon riktigt bra anledning, typ att de ska bota cancer, samla ihop pengar till behövande, ge laptopen till sin kompis som fått 4 missfall i rad och behöver muntras upp eller liknande. Jag har ingen sån anledning.

Den enda anledningen till att jag borde vinna den är att jag så otroligt gärna vill ha den att jag till och med sträcker mig till att läsa Anna Hibbs blogg. Hallå!? DET är en anledning nog. Stureplan var inte ens spännande när det begav sig. Även om vi hängde där intensivt så var det aldrig min grej. Aldrig. Det vimlade (/vimlar) i mitt tycke mest bara av ointressanta människor med för stora egon. Så jag läser Anna Hibbs blogg – i mitt tycke sjukt ointressant. Herregud. Snacka om att jag sträcker mig så långt att jag är värd att vinna en mini-laptop från HP!