Idag var vi på ett lite tidigt 1-årsbesök på BVC. Stella är nu 78 cm lång och väger 10,6 kg. Förutom vägning och mätning så fick hon de där elaka vaccinationssprutorna igen. Stackars liten! Det var inte skönt tyckte hon och skrek som en stucken gris och grät. Fast det gick såklart snabbt över, även om hon blängde på vår snälla BVC-sköterska en stund efteråt. Otack är världens lön, eller vad det nu heter.
Sen fick vi lite broschyrer också, med information om säkerhet för barn från 1 år. Jag gillar verkligen inte att få de där broschyrerna med information om allt hemskt som kan hända, för det får mig bara att – ännu mer – tänka på hur sårbara de är, de små, och hur mycket de kan råka ut för. Hemska, hemska tanke! Visst har jag det i åtanke alltid, och på vissa sätt märks det mer än andra (som att jag alltid flyttar även på våra gästers kaffekoppar om de är så mycket som en millimeter för nära vad jag anser vara okej – och väl tilltaget – säkerhetsavstånd), men just när man läser om allt så blir det en så otäck påminnelse…