Jag vet inte hur ni som är föräldralediga spenderar er egentid om dagarna. Den där stunden då den lilla sover. Själv tar jag alltid en kopp kaffe, och njuter lite av lugnet. Passar på att uppdatera mig lite på datorn. Kanske skriva ett blogginlägg, men framför allt läsa bloggar jag tycker att är intressanta, kolla och besvara mail och uppdatera mig lite på nyheter. Fixar lite administrativa grejer. Läsa några krönikor och debatter. Med andra ord en skön blandning mellan okynnessurfande och allmänbildning. TV intresserar mig inte. (Det sista är också svaret på frågan "Hur sjutton hinner du blogga?").
Nu är vi i stugan, och här är också min bror med familj och mina föräldrar. Det är så fantastiskt mysigt! Men, en liten baksida finns… När vi får en liten brejk på schemat – mellan utflykter, barnumgänge (/passning/matning/…), matstunder osv så tar jag gärna min egentid vid datorn. Kanske en kvart i stöten, två gånger om dagen. Egentid! Men då kommer kommentarerna… "Kan du passa på att göra det där klart nu, så kanske du kan umgås sen" (med lite småbitter underton). "Hur kan det vara så intressant med daaaaaaaaaaaatorn". Osv. Det gör mig lite trött. Ingen klagar liksom på den som tar sig en liten powernap, eller läser dagens tidning. Varför ses vissa saker som helt okej, medans lite slösurfning är osocialt och lite störande?
Jag behöver mina minuter vid datorn om dagarna. Det är min egentid. Hur underbart det än är att umgås med min älskade familj så vill jag inte det 100% av tiden….
Fast sen, när jag uppdaterat mig klart om världen, då återgår jag gärna till umgänget. Fast jag gör det helst utan kommentarer. Verkligen.