Brofästet

Igår kom våra snälla, snälla vänner tillika grannar Mackan & Lotta och satt hemma hos oss hela kvällen och barnvaktade en sovande Stella. Vi gick alltså hemifrån när vi lagt henne, för att inta restaurangen kl 20.

Max fick ju givetvis följa med – han är ju så liten än så han gör inte så mycket väsen av sig. Så det fick bli på promenadavstånd, och vi valde att gå till hyfsat nyöppnade Brofästet i Hornstull. Restaurangen har fått riktig bra kritik av recensenterna, även om besökarutlåtandena på AOS var lite mer mediokra. Så vi visste inte riktigt vad vi förväntade oss.

Restaurangen ligger i första huset under Liljeholmsbron, bredvid en öde parkering där det ligger skräp som slängda datorskärmar mm och är klotter på betongpelarna. Ruffigt, alltså! Men på det sättet också lite coolt, tycker jag…

Restaurangen i nedre botten.

För även om det är lite ruffigt på håll så ser det ju riktigt inbjudande och mysigt ut där inne, eller hur?

Och det var det! Jag gillade verkligen inredningen. Industrikänsla i stort, coola industrilampor, och allt blandas med designklassiker. Själv tror jag att jag satt i en Louis Ghost av Philippe Starck och i hörnet stod en Eames gungstol. Om jag nu såg rätt, jag har inte hundraprocentig koll på designmöblerna (och jag kollade inte jättenoga så det skulle lika gärna kunna vara kopior).
New York-inspirerat, har det talats om i recensioner, och jag tycker att hela den där “andas NY”-grejen som beskrivning känns krystad. Men… när vi väl var där så kunde jag ändå inte annat än att hålla med. Jag tänker Lower East, typ Schillors Liqour Bar eller liknande. Jovars.

För att få bra plats med barnvagnen fick vi sitta på hörnet av långbordet i mitten av lokalen.

Baren var också nice, där kan man hänga som alternativ till stimmigare Judith&Bertil, om man vill ha lite lugnare omgivning.

Menyn bestod av få rätter men som alla var intressanta och andades nytänk. På menyn fanns inte bara mat utan även konst – restaurangen är också ett galleri.

Inte allt för prisat, utan helt okej priser.

Jag inledde med “panchofriterade pilgrimsmusslor”. Grymt lyckad rätt! H var nöjd med sin anklever.

Panchogratinerade pilgrimsmusslor med japansk majonäs & sjögrässallad.

Till varmrätt åt jag anka, “Confit på anklår med koreansk BBQ-sås och mango/gurksallad”. Anka brukar kunna vara rätt fett, men inte den här lårbiten. Köttet föll av benet i härligt fräscha bitar och det var bit i rätten med starka, asiatiska smaker. Jag var genomnöjd. H åt oxkind.
Till efterrätt var det ett lätt val – chokladfontant. Jag älskar chokladfontant. Den var riktigt bra, serverades i en kopp och var perfekt krämig i mitten. Kombon med mynta och körsbär var bra, fast jag är inte så förtjust i körsbär så tillbehören slank inte ned. H tog som alltid en creme brulee och såg väldigt nöjd ut.

Chokladfontant med mynta & körsbär.

Kritiken på AOS handlar mycket om servicen. I början kunde vi hålla med, då det tog lite tid innan vi fick beställa trots att det inte var mycket folk. Sen kom mitt glas mousserande aldrig heller… Men när jag påtalade det så ursäktade servitören sig ordentligt och sa direkt att han skulle bjuda på det glaset. Sen var han på tå, minst sagt, och supertrevlig så jag har inget att klaga på.
En lugn vardagskväll funkade det att ha med barnvagn, och det fanns gott om yta för den. Men det är väl inte direkt sånt klientel där egentligen, och under andra omständigheter hade vi givetvis gått dit utan barn. Max skötte sig okej, fast han sov inte hela tiden som vi hoppats. Istället var det stora ögon, och han var den som mest intresserat spanade på konsten. Jag och H är inte så kulturella av oss.

Vaken liten kille, som dock ej störde (fast några gånger tyckte vi det var tur att det var småtung hiphop i bakgrunden…). Snygg skjorta på H va?! En jeansskjorta från Acne fick bli hans bröllopspresent i år.

Att jag var så nöjd skulle kanske kunna förklaras med att jag är svältfödd på hela grejen med utemiddag, framför allt där “riktig” dryck (läs: vin) kan njutas till. Det var ju liksom… 1 år sedan typ?! Men det var inte bara därför jag var så nöjd, för maten var verkligen bra och vinet till också. Ja, för man “får” ju faktiskt dricka ett par glas fast man ammar… det har ingen missat va?

Genommysig kväll verkligen, och vi kommer garanterat återvända till Brofästet!

Följ mig!

Mer läsning...
Sommartips Stockholm; restaurang Warungs popup “Lilla Bali”