Andas. Samla kraft.

Det säger jag till mig själv nu. Efter kvällens läggning är resten av veckans läggningar mina. Liksom morgnarna.
Tjohooooo…. Not. Men men.
H drar på tjänsteresa tidigt imorgon bitti och kommer hem på fredag efter läggning. Sen åker han iväg igen med några kompisar ut i skärgården lördag (tidig morgon) till söndag seneftermiddag.
Ingen supertajming på den, men det är inget att göra åt. Och ändå lika bra. Vi måste verkligen göra saker på egen hand nu innan resan så man har laddat egentidsbatterierna lite.

Själv är jag trött och rätt energilös. Vet inte varför, nu har vi äntligen fått sova riktigt bra i flera nätter. Igår tog jag mig iväg på core puls trots totalt osug, och det gick ändå bra. Ikväll är jag lika osugen på innebandy (något som inte händer, det är ju bara kul!) men jag ska ändå dra iväg för det ger energi bara jag kommer dit. Till trevliga tjejer och roligt spel. Även om egentid i form av en bio eller tjejmiddag kanske hade varit mer värt… Men å andra sidan blir det svårt att träna resten av veckan så lika bra att passa på.

Nu låter det som att jag tycker synd om mig själv och det gör jag egentligen inte alls. Barnen är ju superlätta att lägga i 9 fall av 10, på torsdag till fredag är mina föräldrar här och har med sig lill-kusin Nils och ska göra massa kul med barnen. På lördag ska barnen hänga med faster och farbror A lite och jag ska iväg på ansiktsbehandling. Så nog ska jag hinna andas lite också!

Nu hopppas jag bara att Max feber (38,6) som visade upp sig här på seneftermiddagen inte blir något ordentligt. Det vore dålig tajming om nåt.

Japp, det var det. Innebandydags!