Med stel kropp mot morgondagen

Jag är riktigt stel i benen idag. Av träningsvärk vill säga. Det känns rätt ovant att ha träningsvärk i muskler jag tränar så ofta. Idag känns benen (framför allt hamstrings, som jag förstått att baksida lår heter) och hela ryggen inklusive vissa delar av armarna. Man skulle kunna tro att jag gjort ett extrempass, men det är nog snarare ovanan vid vikter efter sommaren som är anledningen. Det jag gjorde igår var verkligen basövningar. Eller förresten, är det kanske just det som är hemligheten?

Nu betyder ju tydligen, tyvärr, inte träningsvärk att man tränat extra bra eller fått ut mer än vanligt av träningen – men det är ju ändå en skön känsla.

Jag tränade lunch igår och även om jag körde ett pass utan inslag av pulshöjare blev pulsen hög och svetten rejäl. Att träna stora muskelgrupper har den inverkan på mig. Marklyft och det är rökt, liksom.

Jag körde 4 övningar först, i superset två och två. Jag tog rätt tungt, så att det blev mellan 8-15 repetitioner. Tre varv.

1) Marklyft med stång + rodd – Good mornings
2) Sumosquats med medicinboll upp till axellyft – omvända finnen med medicinboll.

Sen körde jag Lovisas axelcirkel, där 4 övningar körs i rad, 3 varv. 1) Axellyft utåt till raka armar och sedan ihop framme i mitten 2) Solen/Jorden runt 3) Flies (stående mot bänk) 4) Axelpress. Allt med hantlar.

Grymt lunchpass!

20130820-205927.jpg
Sara var också där. Hon brukar säga att hon svettas ur öronen, så jag tyckte det var bäst att fånga att bestämt täcker in delar av ryggen också. Bra jobbat där! Själv? Jovars, helt klart svettig både om mage och i öronen.

Ja, och morgondagen då – den bjuder på en utmaning, och jag hoppas min kropp vilar till sig lite tills dess. Äntligen ska den där PT-premiären bli av. Jag ska hinna med det på lunchen så jag har förberett med soppa att äta vid skrivbordet efteråt, pumpad cykel och noggrann packning.
Sen är det inte det enda… för imorgon kväll väntar Bellmanstafetten med jobbet. Jag tror inte på att kunna pressa mig under 25 minuter med aktuell form men ska försöka gå ut i tempo iallafall. Vi får väl se – det viktigaste är en trevlig kväll med mina faktiskt fortfarande ganska nya kollegor. (Vem försöker jag lura?)