åre-sportlov

Åre, kontrasternas by – och likheten mellan Åre och SJ

Det utsvävande Åre eller fjällsemestern med barn

Det var bara några veckor sedan jag var här i Åre med ett par vänner. Vi var lite försenade med tåget, och hann inte in på affären innan stängning så när vi anlände lägenheten var det utan någon som helst frukost eller annat innehåll i kylskåp. Istället gick vi sedan upp på morgonen och åt en frukostbuffé på Café Torget, som från vår lägenhet ligger precis halvvägs till VM6-an – som vi alltid går till för att börja skiddagen. Tre dygn senare kunde vi konstatera att vi inte ens bryggt en kopp kaffe i lägenheten. Varje kaffe, fika, lunch, mellanmål och middag hade intagits ute. Så skönt och lyxigt! Och gott, såklart.

Idag har vi gjort den sista skiddagen för sportlovet – den sjätte i ordningen. Också den sjätte med matsäck med till backen. Det har varit pasta och köttbullar, pasta och köttfärssås, korv med bröd, gulaschsoppa på burk (Felix färdigvariant är riktigt bra) och ja, ni fattar. Utöver det har vi oftast haft med både varm choklad och kaffe i termosar. Besparingen? Lätt en tusing om dagen. Att äta ute i backen i Åre är dyrt, och för en familj på fem drar det iväg. Dessutom är sportlovet hyfsat hysteriskt i Åre-backarna. Att vara ett sällskap på 9, vilket vi var i fyra dagar, kan innebära väntan på bord i mer än en timme. Inte så trötta-skidbarn-passande. Det varma vädret under veckans första halva har således varit en bonus. Att kunna sitta ute och käka lunch är så mysigt!

Även middagarna har vi ätit hemma, lugnt och skönt så. Det vi prioriterat är dock after ski varje dag, oftast med barnen chillandes hemma. En öl och en tryffelpizza bianco att dela på, på eviga favoriten Werséns, är aldrig fel och har rätt after ski-intensitet under en sportlovsvecka.

Jag älskar Åre för det utbud som finns i byn, med härliga barer och riktigt bra restauranger och allra bäst gör sig byn om man njuter av det – men barnvarianten är inte fel den heller.

Åre och vädret

Vi har bjudits på ungefär alla Åres möjliga väder under denna sportlovsvecka. Det har varit sol och minus två (magiskt!), det har varit hård blåst och intensivt snöande, det har varit blötsnö och regn och det har varit – jo men ni vet; Väder. Åre bjuder alltid på väder. Om man har svårt för väder ska man kanske åka någon annanstans. Åre ligger så att det har ibland ogynnsamma vindar och det kan bli tuffa väderförhållanden, men lite tänker jag också att Åre är lite som SJ. Ni vet, många pratar om SJs förseningar och allt som inte fungerar bra, och kan åka på 5 klockrena resor och sedan ha en sjätte som inte funkar och då får det fullt fokus. Man pratar bara om hur dåligt SJ är, och hur det alltid är försenat, fastän det majoriteten av gångerna är himla bra. Man förstärker ryktet väldigt, och det blir en inhamrad sanning när sanningen är… variation. Tufft ibland, fullkomligt magiskt ibland. Och när det tuffa vädret släpper i Åre så är allt förlåtet på nolltid. Då finns det inget vackrare och inget bättre.

åre-sportlov

För egen del kan jag på ett sätt ta sämre väder, iallfall när vi är uppe en längre period. Då är det lättare att göra annat. Fika på mysiga ställen, gå ner på SATS och köra ett pass, träffa en kompis… liksom leva Åre. Det hinns inte med när det är 100% skidbacke. Kanske är det också därför jag nog ärligt talat gillar Åres andra säsonger lika mycket som vintersäsongerna?

För övrigt snöade det rejält våra sista dagar (och när vi lämnar väntar minus, ingen blåst och sol – härlig vecka för norrlänningarna som väl kommer nu när Stockholm/dalalovet är slut?) och vi körde i Tegefjäll. Så oerhört kul – att åka i Tege istället är verkligen ett superbra tips om köerna i Åre är långa och det finns snö för rolig och lättillgänglig offpist och skogsbanor. Vildmarksstigen i Tege där är också superhärlig för barn i alla åldrar.

En av veckans bästa annars? Att Max gått från en kämpande snowboardåkare som vi helst inte vill ta från barnområdena i Rödkullen till en stabil åkare som kan ta sig över hela berget och knappt sinkar farten för familjen när han har brädan på. På skidorna gjorde dagarna i Idre susen och numera kör han allt utan att falla in i dåligt självförtroende. Humöret är så bra nästan hela tiden, även när han har skidor på – men helst väljer han själv, och då snowboard.

Och förstås att Meja fortsätter älska skidåkning. Hon garvar sig ned för backarna, tvekar inte för något med sele på, har lärt sig svänga och stanna i lugna backar (utan sele dvs och alltså nej – selen påverkar inte hennes skidåkning i stort annat än positivt) och hon är liten ännu med sina nyblivna 3 år men vi åker alla fem ihop. Det är fullkomligt underbart! Stella är en trygg och stabil åkare med bra ork och tycker alltid det är roligt, och träffar gärna upp kompisar som hon åker själv med delar av dagen. De är i olika fas, barnen – men det funkar.

Men nu är det dags att tacka Åre för den här gången och packa ihop oss för hemfärd. Jag och Henke är tillbaka redan om ett par veckor, och då tror jag det blir 0 hemmamiddagar och 0 matsäcksluncher – och inte så mycket åkning med sele eller annat barnmässigt. Det ska bli härligt det också – måste älska variationen!