Vi inledde med en fantastisk förfest igår. Vännerna i coolaste huset (grafittivardagsrum, cementgolv, vintagemöbler, …) hade typ 40 pers på fest, bjöd på supergod mat åt alla och vin med utsikt över älven (även om vi mest satt inne). Nice.
Väderrapporterna sa ösregn på natten, så jag fick mina gummistövlar levererade av snäll mamma. Himlen var ljus och jag blev nästan lite hånad under kvällen. En kväll som bjöd på lite musik – Billy Idol, Deportees, Melissa Horn, Markus Krunegård (typ 2-3 låtar per artist, hehe) och såklart lite vattenhål på det.
Avslutningen var Kent. Asså Kent. Bra alltså. De körde två timmar, 00-02, och jag kände att en timme var nog i h dök upp vid 01 – i samma stund som himlen öppnade sig. Haha för stövlar då va?? Pappas golfhatt hade jag också fått med mig, och regnjacka.
I hyfsat okej utrustning kunde jag snarare tycka att det dör ösregnet var rätt mäktigt, i kombination med Kents coola ljusshow.
Mäktigt, var ordet.
Fast, visst var vi dyngsura när vi kom hem efter sedvanliga cykelturen, det var en utmaning att få av jeansen och hade jag bara inte varit så sjukt trött sådär närmare 3 hade ett bad suttit fint. Fast sängen var rätt skön den med. Ändå till 11 idag. 🙂